Under kris kan beslut fattas i ett rasande tempo. Men också då måste lagar och regler följas.
I syfte att skydda de äldre beslutade regeringen den 30 mars om ett nationellt besöksförbud på äldreboenden. Den 1 april började dessa regler gälla.
Men redan då hade många svenska kommuner tagit liknande beslut. Bland dessa fanns Strängnäs och Eskilstuna som beslutade om besöksförbud den 18 mars. Vingåker dagen efter. I Flen var det 15 mars. Katrineholm så tidigt som 12 mars. Men det har visat sig att kommunerna bröt mot lagen. De får inte får utfärda generella besöksförbud på sina äldreboenden.
Till DN 2/10 sa Folkhälsmyndighetens chefsjurist Bitte Bråstad att besöksförbud innebär ett inskränkande av människors rörelsefrihet och rätt till familjeliv. Sådana beslut kan inte kommunerna ta. Till SVT (1/10) sa hon att kommunerna kan avråda från att besöka enskilda boende under kortare perioder om det är frågan om stor smittspridning. Till DN sa Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen, att kommunerna "får uppmana och underlätta på olika sätt så att man följer rekommendationerna”.
Som svar på detta säger Strängnäs kommundirektör Lars Ekström i EK/ST nu i veckan: "Rent lagmässigt har vi fattat ett felaktigt beslut". Det är också ett sätt att säga att kommunen brutit mot lagen.
Socialnämndens ordförande Bodil Mellgren (S) kallar beslutet "olyckligt" och att det kan ha handlat om "okunskap". Både Ekström och Mellgren menar att tanken varit god. Men ädla motiv är inte en godtagbar förklaring.
Detsamma gäller andra kommuner som tog samma beslut i mars. I synnerhet Katrineholm behöver rannsaka sin laglydighet. Kommunen införde i praktiken förbud mot evenemang i våras. Katrineholmsledningen hotade med indragna evenemangsbidrag om sammankomster inte ställdes in eller flyttades fram. Även för de föreningar som då följde regeringens beslut att samla mindre än 500 personer.
Det kan vara så att en del smitta hindrats genom de sörmländska kommunernas tidiga besöksförbud. Men sådana slutsatser är svåra att dra. Det finns mycket att lära av pandemin inför framtida kriser. Vem ska ta beslut om vad, och när?
Och vi ska alla göra det vi kan för att minska smittspridningen. Men det måste ske inom lagens ramar. Varken individer eller myndigheter får välja och vraka vilka lagar som ska följas.