Kommuner och regioner kan hamna i en ekonomisk knipa

Ledare 13 oktober 2022 20:05
Detta är en ledare. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

Nu samlas nyvalda fullmäktige i kommuner och regioner, för att välja styrelser och nämnder. De som blir valda får överta en budgetsituation från den mandatperiod som avslutas. Det blir inte så enkelt.

Med goda skäl börjar en diskussion så smått föras om hur riksdag och regering bör hjälpa kommuner och regioner att undvika höjning av den skatt de tar ut på arbete. Redan i statsbudgeten för 2023, som ska snart läggas fram, borde detta tas upp.

 

Kommuners och regioners skatteintäkter följer löneutveckling och arbetskraftsdeltagande. I en ekonomi med nästan fast penningvärde blir det stabila förhållanden.

Men nu har vi en kraftig internationell inflationsimpuls, som sänkt reallönerna en bit. Den effekt som märks i privata plånböcker kan väntas bli kännbar även i kommuner och regioner. Torsdagens inflationssiffra från SCB var 9,7 procents årlig ökning av konsumentpriser, bortsett från inverkan av räntehöjning.

Förklaringen är bara delvis de krigspåverkade energipriserna. Med energin borträknad är inflationstakten ändå 7,4 procent, med livsmedel och transporter som ett par viktiga förklaringar. Kostnaden för inköpta varor stiger, i alla slags kommunala verksamheter, i alla delar av landet.

 

Det är inte som med den stora långsiktiga kostnadshöjningen i främst kommunerna – i viss mån även regionerna. Den kommer av en snabb ökning av antalet äldre i de mest vårdkrävande årgångarna.  De som är över 80 väntas 2031 vara hela 47 procent fler än tio år tidigare. De i vanligen yrkesaktiv ålder, 20 till 67 blir bara fyra procent fler. Detta får kostnader att stiga snabbare än kommunala skatteintäkter.

Den förhoppningsvis inte så långvariga inflationspuckeln som vi nu har berör alla kommuner, med mindre skillnader efter åldersstruktur.   Ökningen av de äldre över 80 slår däremot ytterst ojämnt. Åldersfördelningen är så olika mellan avfolkningsbygder och växande större städer. Det behövs en förstärkning av den kommunala kostnadsutjämningen inriktad på det problemet – men därtill en viss statlig förstärkning till kommunsektorns finanser i stort,

 

Prishöjningarna som inte motsvaras av förbättrat skatteunderlag får – förutom att varuinköp, till exempel till skolmat, fördyras – ytterligare en stor effekt. Liksom för den statliga garantipensionen finns en automatisk indexkompensation i de äldre avtalspensionerna. Dessa grundas ännu inte på fonderade inbetalda premier och deras avkastning. 

Bara en mindre del av kostnadshöjningen för avtalspensioner kommer från ett nytt avtal som höjer de inbetalda premierna till kommande pensioner. Den delen har staten inget skäl att ta på sig.

Men att undvika att kommunsektorns kostnadshöjningar utlöser en höjd skatt på inkomst av arbete bör vara angeläget. Partier som satsat på Ulf Kristersson verkar dock inför valet mer ha intresserat sig för lägre skatt på ISK-sparande.

 

Är rättesnöret att det ska löna sig att arbeta? Då är en höjd kommunal skattenivå en betydligt mer allvarlig sak. En sådan höjning inom ett par år blir svår att undvika ifall staten inte hjälper kommunerna och regionerna med det.


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa