Coronan är inte enda orsaken till att miljarderna är så pass många. Fyrpartiuppgörelsen om höstens förslag till statsbudget innehåller 12,7 miljarder som 2021 fördelas till kommunerna och sju miljarder till regionerna. Detta presenterades på måndagen av Stefan Löfven (S) och Annie Lööf (C), enligt mönstret att de fyra partierna i budgetsamarbetet turas om att hålla pressträffar om budgetens olika bitar.
De nu föreslagna tillskotten läggs ovanpå dryga 14 miljarder för 2021 enligt tidigare riksdagsbeslut. Men fortfarande är osäkerheten stor om hur pandemin fortsätter, och påverkar både vården och arbetsmarknaden i stort. Alla budgetförslag blir delvis preliminära. Att det 2021, liksom i år, blir fler tilläggsbudgetar än ett vanligt år kan vi räkna med.
Men bakgrunden är inte bara vårdkostnadernas och arbetslöshetens påfrestningar på utgifter och skatteunderlag. I årtionden har det förutsetts att de vårdbehövande äldre nu under ett antal år snabbt blir mycket fler, efter att den utvecklingen tillfälligt hade stannat upp efter 1990.
Eftersom äldreomsorgen är en så stor del av kommunernas verksamhet får den ändringen i befolkningen avsevärda ekonomiska följder. Förra sommaren hade finansdepartementet gjort en beräkning utifrån oförändrad standard och personaltäthet i utbildning och vård. Dessa kostnader i kommun- och regionsektorn väntades fram till 2026 öka omkring 13 miljarder snabbare än intäkterna av oförändrade landstings- och kommunalskatter.
En ganska stor del av de nästan 35 miljarderna som beslutats tidigare eller tillkommer i höstens budgetförslag är alltså det som hade hänt även utan pandemin. Denna har sedan förvärrat pressen på kommuner och regioner. Lågkonjunkturen kommer både att försämra skatteintäkterna och öka en del utgifter.
Statliga tillskott till kommunerna och till regionernas sjukvård är nödvändiga för att undgå att kommunalskatterna pressas uppåt samtidigt som andra verksamheter ändå tar stryk. Även i en förhållandevis liten stad som Flen beräknas måndagens nya tillskott innebära bortåt 24 miljoner i kommunkassan. Det säger en hel del om vad fyrpartibudgeten betyder för att förebygga stora negativa effekter i kommunalskatt och kommunal service.
Regioner och kommuner tar ut skatt på arbete och företagande. Detta slags skatt är särskilt negativ för den samhällsekonomiska utvecklingen.
Att pandemin vållat en global ekonomisk kris gör det ännu viktigare med en skattereform som omfördelar skattetryck bort från arbete. Detta är en av de viktiga delarna av januariavtalet mellan S, C, L och MP.
För en sådan reform krävs också höjningar av skatter – sådana som kan höjas utan att försvåra återhämtningen. Det skulle däremot vara ett stort steg i fel riktning ifall det i stället blev breda kommunalskattehöjningar, framtvingade av åldersstruktur, pandemi och lågkonjunktur.