Bränslepriset i Sverige har sjunkit ytterligare. Runt 12,50 kronor för en liter 95-bensin är så billigt som det i princip kan bli, med tanke på skatter och mellanledskostnader.
Många gläds åt detta. Det borde de inte. Prisfallet hänger samman med den kraftiga nedgången av oljepriset som inte är några goda nyheter.
Saudiarabien och Ryssland har utkämpat ett kort, äventyrligt priskrig. Ryssland ökade sin oljeproduktion för att ta marknadsandelar från amerikanska skifferoljeproducenter som arbetar med dyra utvinningsmetoder. Lågt oljepris kan knäcka många av dem.
Saudiarabien vägrade låta Ryssland få den typen av fördelar och svarade med samma mynt, ökad oljeproduktion, medveten om att även Ryssland har sin prissmärtpunkt. Priskriget pågick en vecka, varefter de två länderna kom överens om att åter trycka upp priset.
Det är dock lättare sagt än gjort. Priskriget hakade i en redan kraftigt sänkt efterfrågan på olja som en följd av coronapandemin. Passagerarplanen flyger inte och färre bilar åker på vägarna, med resultatet att världens konsumtion av olja har sjunkit med omkring en fjärdedel. Denna omständighet har mycket större inverkan på priset än det som enskilda oljeproducenter hittar på.
Samtidigt är det tekniskt svårt och dyrt att minska utvinning av olja med kort varsel. Oljelagren är i sin tur fulla, vilket bidrar till att hålla oljepriset lågt.
Normalt sett hade många, från privatpersoner till flygbolag, kunnat dra nytta av det låga bränslepriset. Resor blir billigare och pengar som sparas på bensin konsumeras någon annanstans. Den effekten blir mycket begränsad i en halvstängd värld som kämpar mot ett virus.
Smällen mot oljeindustrin och de omgivande näringarna blir desto starkare. Många amerikanska oljeproducenter kan gå omkull. Det i sig knäcker inte den amerikanska ekonomin, där oljesektorn inte är lika viktig som den var förr. Men det tillsammans med de andra smällarna i coronatid innebär problem. Och när USA:s ekonomi hackar, får det följder för hela världen.
Än värre blir det för oljeberoende stater som Venezuela, Nigeria, Irak eller för den delen Ryssland. Kraftigt försämrad ekonomi kan där leda till social oro som inte heller kommer att hålla sig inom ländernas gränser.
Sammantaget är detta ännu en påminnelse om att den ekonomiska krisen mycket väl kan bli utdragen. Det kräver bättre internationellt samarbete som grundas på insikten om att alla världens länder är drabbade. Varje land måste i sin tur förbereda sig på att krishantera under relativt lång tid.
För Sveriges del handlar det om att politikerna sätter in krisåtgärder skyndsamt men inte slösaktigt och med bibehållen förmåga att göra mer senare.
Och så gör de låga bränslepriserna det möjligt, och nödvändigt, att höja skatten på bensin och diesel. Klimatet är den långsiktigt största krisen. Där måste de politiska ambitionerna bli högre.