Skotten i Ådalen 1931, då fem demonstranter sköts ihjäl av inkallad militär, har aldrig riktigt slutat att påverka den svenska samhällsdebatten Än i dag finns ett förbud för polisen att be militären om hjälp i situationer där Försvarsmaktens personal skulle behöva använda våld eller själva bli utsatta för våld. 

Länge var det otänkbart att ens föreslå en uppluckring av dessa regler. 

Men 2006 trädde en lag i kraft som reglerar ”Försvarsmaktens stöd till Polismyndigheten och Säkerhetspolisen vid terrorismbekämpning i form av insatser som kan innebära användning av våld eller tvång mot enskilda.”

Från vänster till höger i politiken var man överens om att detta var ett särskilt undantag. Utgångspunkten var fortsatt att militären inte ska få använda våld mot den egna befolkningen i fredstid. 

Men nu överger allt fler partier denna linje. 

Sverigedemokraternas partiledare Jimmy Åkesson var tidigt ute. Redan 2018 försökte han få gehör för ett förslag att militären skulle skickas i svenska förorter exempelvis i samband med upplopp. Dåvarande statsminister Stefan Löfven (S) stängde inte dörren för förslaget. Men det gjorde hans justitieminister Morgan Johansson (S). Även M-ledaren Ulf Kristersson avvisade förslaget: Blanda inte samman militär och polis” konstaterade han då.  

2023 har både S och M ändrat sig. 

S-ledaren Magdalena Andersson föreslår att militären ska kunna hjälpa polisen med fler uppgifter, exempelvis bevakning av byggnader (DN 28/9).

Under sitt tal till nationen under torsdagskvällen öppnade statsminister Ulf Kristersson för militär medverkan i polisiära uppgifter. 

Beskeden från Kristersson och Andersson ska ses i ljuset av vad de är: Ett försök att verka handlingskraftig som politiker. 

Arbetet för att stävja gängkriminaliteten, skjutningarna och sprängningarna är primärt polisens ansvar. Hittills har deras arbete inte imponerat, trots goda förutsättningar på pappret. Från 2017 till och med 2024 ökar Polisens anslag med 18,1 miljarder kronor. Det motsvarar en ökning av anslagen med 80 procent. Enligt polisens prognos kommer antalet anställda ha ökat med drygt 10 000 personer mellan 2015–2024.

Ändå lyckas polisen varken få stopp på gängkriminaliteten eller bekämpa vardagsbrotten (mängdbrotten) som står för mer än 80 procent av de anmälda brotten. Tidigare i år levererade Riksrevisionen därför svidande kritik mot Polisens sätt att organisera sin verksamhet. 

Men i stället för att kräva att polisen faktiskt gör sitt jobb – famlar politikerna efter andra till synes snabbare lösningar. 

Det som nu diskuteras är troligen specialuppgifter som är förenliga med dagens regler, att försvaret exempelvis bistår med teknisk kunskap. Men bollen är ändå i rullning. Kraven på att militären ska användas i fler sammanhang lär inte avta. Trycket på regeringen kommer att öka. 

Lärdomarna från Ådalen är ännu giltiga. Soldater har inte rätt utbildning och kompetens för att ta över polisens uppgifter. Ulf Kristersson hade rätt 2018: Militär och polis ska inte blandas samman.