Motgången i opinionen krävde till slut sin tribut. Moderatledaren Anna Kinberg Batra har nu valt att skaka om hela spelplanen – och öppna för en gemensam Alliansbudget redan från 2017. Det betyder att regeringen kan falla redan i höst.
I slutänden hänger det på hur Centerpartiet och Liberalerna väljer att ställa sig till inbjudan om att samla Alliansen kring en gemensam höstbudget. Det är inte riktigt samma sak som att släppa in Sverigedemokraterna i stugvärmen, men utspelet från Batra är ett definitivt steg i den riktningen (AB 19/1).
Det finns ett antal faktorer som förklarar varför Alliansens största parti väljer den här vägen. Först och främst är det en opinionsmässig kräftgång för Kinberg Batras ledarskap, trots omsvängningen i migrationspolitiken. Men om de borgerliga får igenom sin budget med SD:s hjälp, då kan statsminister Stefan Löfvens regering inte sitta kvar. Då vrider Moderaterna och Alliansen samtidigt det starkaste vapnet som SD har ur händerna, att SD står helt utanför det politiska "etablissemanget". Den som avsätter en regering kan inte sägas vara satt på en öde ö.
Sannolikt räknar Moderatledningen med att detta ska locka tillbaka en skara av missnöjda borgerliga väljare till Alliansen inför valet 2018 och kanske även några missnöjda mittenvänsterväljare. Kalkylen är att SD då blir klart mindre än vad partiet i nuläget riskerar att bli och att då Alliansen gemensamt slår S+MP+V med större marginal.
Moderaterna, framför allt, slipper samtidigt svara på de återkommande frågor som ställs om varför partiet accepterar regeringens allehanda skattehöjningar på jobb och företagande – och varför Vänsterpartiets ganska måttliga opinionsstöd får så stort genomslag i regeringens politik.
Tro inte att det däremot skulle bli en handlingskraftig regering efter den ursvaga Löfven-regeringen. Vägen fram till valet blir då ytterst stapplig – förutom att budgeten är på plats. Kalkylen bygger på att den tillträdande regeringen har SD:s aktiva stöd i riksdagens voteringar. Annars vinner de rödgröna.
Oppositionstrycket hamnar därmed på Centerpartiet och Liberalerna. Det är dessa partier – eller ja, det räcker med ett av dem – som avgör vad som sker i höst. För Centern och en Annie Lööf i opinionsmässig medvind är det inte minst en mycket svår avvägning. Principerna om att största block ska styra kan bli kostsamma, inte minst när Moderaterna och Kristdemokraterna nu erbjuder en chans att stoppa de skattehöjningar som den sittande regeringen tänker sig framöver – allt från bankskatt, till skadliga ändringar av 3:12-reglerna och en för landsbygden förödande kilometerskatt för vägtransporter.
Det betyder att det nej som Annie Lööf levererade på en presskonferens under gårdagen, inte bör ses som hugget i sten. Det är ett besked för nuläget.
Centerpartiet och Liberalerna sitter nu med makten över regeringens framtid.