Nyligen rapporterade SVT Sörmland (4/9) om att Mälardalens universitet (MDU) kan få svårt att klara målet om hur många sjuksköterskor de ska examinera mellan 2021 och 2024.
Akademichefen för hälsa, vård och välfärd, Anna Letterstål, konstaterar att studenternas grundkunskaper från grundskola och gymnasium inte är tillräckliga. De har därför svårt att klara studierna. ”På grundutbildningen ser vi att fler studenter har svårt med sina studier och behöver mycket hjälp”, säger hon.
Anna Letterstål understryker att detta inte bara gäller hälso- och sjukvårdsutbildningarna. Det här är något som man behöver tampas med på samtliga utbildningsområden.
Men på hälso- och sjukvårdsutbildningarna ställs ändå den här problematiken på sin spets.
Det låter illa att MDU inte kommer att klara målen. Men om alternativet är att man sänker kraven på utbildningen så att fler studenter kan ta sig igenom den är ändå ett missat mål att föredra.
Ingen vinner på att det utexamineras sjuksköterskor, ekonomer, lärare och andra med sämre kunskaper.
Men det hindrar inte att det sker.
Allt fler svenskar fortsätter att studera efter gymnasiet. Har man gått en utbildning på tre år eller mer efter gymnasiet räknas man som högutbildad. Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) har de högutbildades andel av befolkningen (25-64 år) gått från 16 procent år 2000 till 30 procent år 2021.
Utvecklingen har beskrivits som att Sverige har gått från att ha ”elituniversitet” för få, till att ha ”massuniversitet” som utbildar allt fler studenter.
Den snabba expansionen av platser har en baksida. Utbildningens kvalitet har sjunkit på många lärosäten, samtidigt som studenternas förutsättningar att klara utbildningarna har fått större spridning. Många studenter behöver, precis som Anna Letterstål konstaterar, mycket stöd och hjälp. Men det finns inte alltid tillräckligt med personal eller resurser för att tillgodose dessa behov.
Enligt en rapport från SNS har många lärosäten i stället mött denna utveckling genom att ändra utbildningsinnehållet. De har dessutom förändrat undervisning och examination så att de kräver mindre resurser att genomföra.
Kraven sänks, det blir lättare att klara sig igenom en högskole- eller universitetsutbildning. Bland de nyexaminerade rekryteras nästa kull av föreläsare med sämre förutsättningar än sina föregångare att förmedla kunskaper med god kvalitet.
Kraven på såväl studenterna som lärosätena måste öka. Samtidigt måste roten till det onda – att studenternas kunskaper från grundskolan brister – åtgärdas. Men det kräver i sin tur att lärarna som utexamineras från högskolorna håller måttet.