Varför ska basilika i kruka beskattas lägre än en tomatplanta? Båda kan ätas men det är bara den förra som anses vara livsmedel skattemässigt och får därmed lägre momssats – 12 procent. Tomatplantan klassas i stället som krukväxt och beläggs med 25 procents moms.
Exemplet kan tyckas bagatellartat men säger ändå något om att vårt skattesystem inte riktigt är vad det borde vara. Det som hade kunnat vara enkelt är många gånger tillkrånglat och till synes godtyckligt.
De bärande principerna för skatt måste vara rättvisa och effektivitet. Rättvisa innebär att den som har mycket inte ska betala en mindre andel i skatt än den som har lite. Pengar som har arbetats ihop ska inte beskattas hårdare än de som har ärvts. Skattesystemet ska inte heller gynna den som är bra på att hitta kryphålen.
Effektivitet betyder att skatten faktiskt betalas in, och inte försvinner i skatteplanering. Beskattningen ska inte bryta ned drivkrafterna att arbeta och göra karriär. Lån och kapitalplacering ska gynna produktivitet, inte syfta till att komma undan skatt.
Att olika typer av konsumtion i regel ska beskattas lika handlar både om rättvisa och effektivitet. Skatten ska inte utan att det finns goda miljö- eller hälsoskäl gynna vissa slags varor eller stödja vissa branscher.
Att skattesystemets brister på senare år har blivit större igen har lyfts fram många gånger, inte minst på denna sida. Förra veckan presenterades ännu en genomgång av nationalekonomen Klas Eklund, i en rapport till finansdepartementets Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO).
Eklund beskriver problemen och ger reformförslag. Han pekar bland annat på den relativt höga beskattningen av arbetsinkomster, särskilt på medel- och något högre nivå. Samtidigt har vissa yrkesgrupper, som revisorer och advokater, möjlighet att omvandla tjänsteinkomst till kapitalinkomst och få lägre skatt.
Olika typer av boende beskattas olika hårt. Den som äger gynnas jämfört med den som hyr. Det skapar djup orättvisa, där den som köpt dyrt boende, ofta tack vare arv, ges en skattegräddfil i relation till den som har arbetat ihop pengar till en billigare villa eller bor i hyresrätt.
De olika momssatserna, med flera nedsättningar, ger egendomliga gränsdragningar – basilikan och tomatplantan är Eklunds exempel. Staten använder inte heller denna stora och stabila skattekälla fullt ut, och måste därför beskatta bland annat lön hårdare än motiverat.
Klas Eklund skissar på att ett avskaffande av momsundantagen ger statskassan 66 miljarder kronor mer än i dag. Den högre fastighetsskatten och högre utdelningsskatten i fåmansbolag (advokat- och revisorsgräddfilen) bidrar med 11 miljarder vardera. Det ger utrymme för bland annat kraftigt sänkta inkomstskatter men även kompensation till barnfamiljer och pensionärer för höjd moms.
De i dag sex olika nivåerna för kapitalinkomstskatt ersätts med en enhetlig skatt på 25 procent, mot dagens ”huvudregel” på 30 procent. Det betyder att även ränteavdraget sänks till från 30 till 25 procent, för att skapa likformighet i skattevillkoren för eget och lånat kapital.
Den exakta utformningen av framför allt inkomstskattesänkningen kan diskuteras, särskilt avseende marginaleffekter vid låga inkomster. Men det viktiga är huvudlinjerna och principerna för beskattningen av lön, kapitalinkomst, bostäder och konsumtion. En reform i den här riktningen skulle göra skatterna mer rättvisa och effektiva.