Gymnasienämndens ordförande Muhammed Tahsin (M) tycker att skolpengen i Eskilstuna är för låg.
Hur kan det uppstå underskott med tiotals miljoner kronor varje år i Eskilstunas skolor? Det är frågan som har ställts i flera år nu, men ännu inte fått något bra svar.
I början av januari 2023 saknades det över 60 miljoner kronor i grundskolan och den anpassade grundskolan för att kunna hålla uppe skolpengen på motsvarande nivåer som 2022.
Den politiska majoriteten (S+M) ryckte ut till skolans räddning.
Eller som de själva uttryckte det i pressmeddelande i februari: förhindrade nedskärning i skolan genom ett miljontillskott. Pengarna skulle freda skolan och den anpassade skolan från varsel och nedskärningar. Tillskottet skulle dessutom ge grundskolenämnden tid att ”genomlysa och arbeta för en hållbar långsiktig finansiering av skolan.”
Hösten 2023 meddelade gymnasienämndens ordförande Muhammed Tahsin (M), att den kommunala gymnasieskolan stod inför ett tufft år med besparingar. I december 2023 stod det även klart att det saknades över 50 miljoner kronor för att få budgeten att gå ihop i Eskilstunas grundskolor 2024.
Än en gång ryckte majoriteten ut till skolans försvar.
Först i december genom att lova ett tillskott på 18 miljoner kronor till grundskolan om väntade statsbidrag skulle brinna inne. I januari 2024 meddelade även majoriteten i ett pressmeddelande att den skulle skjuta till ytterligare 36, 7 miljoner kronor till grund- och gymnasieskolan.
Till tidningen sa kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S) att det fanns ett behov att se över hur skolan är strukturerad och hur den använder sina pengar. Han konstaterade också att det extra tillskottet skapat tid för att skolorna skulle kunna ställa om och säkra att skattepengarna användes på rätt sätt.
2024 blir 2025 och som traditionen numer bjuder därmed dags för ett nytt pressmeddelande från majoriteten. I år skjuter de till 55 miljoner kronor för att täcka upp fjolårets underskott i kommunens skolor. ”Jag vill inte ens tänka på hur många tjänster det hade inneburit i besparing och det här ger oss goda förutsättningar att komma ifatt ekonomiskt”, sa Muhammed Tahsin (M) tidningen.
Ett förslag som rektorerna på Rekarnegymnasiet och S:t Eskils gymnasium har tagit framför att kunna uppnå en budget i balans 2025 ger dock en viss fingervisning för oss andra som vill tänka på det. Förslaget innebär att 21 tjänster kan försvinna från skolorna.
Förslaget att S:t Eskils gymnasium skulle bli av med sin klassiska huvudbyggnad, A-huset, för att spara på lokalkostnaderna, möttes av massiva protester.
Johan Ahlqvist, rektor på S:t Eskils gymnasium, säger till tidningen att de ekonomiska problemen riskerar att bestå så länge som verksamheten inte får höjda anslag. Skolpengen är helt enkelt för låg.
Det håller den gymansienämnedens ordförande Muhammed Tahsin (M) med om. Enligt Tahsin är också nästa prioritering för majoriteten att höja skolpengen.
Om det blir så är dock oklart. För Tahsin säger också att höjd skolpeng är en fråga som han just nu själv driver starkt inom majoriteten. Han lovar också att gå till val på att höja skolpengen i Eskilstuna – om han är aktiv som politiker 2026.
Men Eskilstunaborna ska nog inte hoppas på för mycket.
Inför valet 2022 lovade Moderaterna att "prioritera frågan" om höjd skolpeng i Eskilstuna.
Redan när Moderaterna gick till val 2022 var ett av deras ”prioriteringspunkter för skolan” att höja skolpengen för förskola, grundskola och gymnasium. Det är ett löfte som snabbt försvann.
I den samverkansöverenskommelse ”Fortsatt framåt” som Socialdemokraterna och Moderaterna gemensamt tog fram finns det inte med.
Majoriteten var ändå eniga om att de skulle satsa på skolan, genom att använda sig av pengar som de skulle få vid en försäljning av delar av Eskilstuna Energi & Miljö (EEM).
Pengarna skulle enligt överenskommelsen användas till ”att lösa av lån på skolbyggnader för att få ner hyreskostnaderna, eller andra åtgärder för att stärka skolans förutsättningar, så att skolpengen räcker till fler lärare, bänkar och skolböcker.”
Majoriteten stoppade planerna på en försäljning av EEM i våras. Därmed föll även löftet att underlätta för skolan.
Kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S) och kommunstyrelsens andre vice ordförande Jari Puustinen (M) meddelade i våras att kommunen inte längre vill sälja delar av EEM.
Inte heller har barn- och utbildningsförvaltningen lyckats genomföra de strukturella förändringar som skulle behövas.
Förslagen som läggs fram för att spara pengar är ofta häpnadsväckande tondöva – som förslaget i våras att S:t Eskils gymnasium skulle bli av med sin huvudbyggnad, A-huset. Ett förslag som snabbt drogs tillbaka efter massiva protester.
Samtidigt finns en uttalad politisk prioritering att Zetterbergsgymnasiet, med en lokalhyra som ungefär är dubbelt så hög som för de övriga kommunala gymnasieskolorna, ska vara fredat från alla förslag om neddragningar.
Det är inte lätt att förstå sig på skolpolitiken i Eskilstuna. Men en sak är säker. Den ryckighet och osäkerhet som präglat besluten kring skolan de senaste åren är inte bra för någon och allra minst eleverna.