Vi lever i ett land med låg korruption och en vilja att följa de lagar och regler som finns. Men samtidigt får vi inte vara naiva. Svenska tjänstemän och politiker är inte immuna mot lockelsen att utnyttja sin ställning på ett otillbörligt vis.

I veckan presenterade organisationen Transparency International Sverige (TI Sverige) sitt årliga korruptionsindex över 180 länder. I årets index får Sverige 83 poäng av totalt 100, vilket räcker till en delad femteplats tillsammans med Singapore. Det är en av indexets toppositioner. Men årets placering bör ändå fungera som en väckarklocka. Sverige tappar två positioner sedan den förra rapporten. Sverige har dessutom en lägre poäng än våra skandinaviska grannländer och femteplatsen är den sämsta placeringen Sverige har haft sedan 2012, då metoden för att beräkna indexet började användas. 

TI Sverige har tidigare varnat för att de största riskerna för korruption inom offentlig sektor är kopplade till upphandling och vänskapskorruption. 

Att risken är särskilt stor på dessa områden, i synnerhet i kommuner och regioner, håller seniorprofessorn i civilrätt Claes Sandgren med om. I en debattartikel i Svenska Dagbladet nyanserar han budskapet genom att särskilt peka på faran med den sorts maktmissbruk som inte är brottslig men som ändå är skadlig för tilliten i samhället som: ”jäv, bisysslor, övergång till näringslivet, blandning av roller, osunda nätverk och andra förtroendeskadliga förfaranden.” 

Så vad kan man göra för att minska dessa risker. Det handlar för det första om utbildning. Få som gör sig skyldiga till maktmissbruk inser själva att det de gör är fel. Här kan en förbättrad kompetens få fler att tänka till en extra gång. 

För det andra handlar det om förbättrade rutiner. Att upphandlingen i en kommun exempelvis centraliseras i stället för att vara en enskild handläggares ansvar. Det minskar både risken för vänskapskorruption eller att någon, exempelvis företrädare för den organiserade brottsligheten, genom hot, våld eller infiltrering vinner en upphandling eller får tillgång till andra välfärdstjänster. 

För det tredje behövs bättre lagar och regler. S-regeringen tillsatte förra året utredningen om åtgärder mot otillåten påverkan och korruption. Utredaren fick dock inte jobba klart utan regeringen beslutade nyligen att lägga ned utredningen med motiveringen att de vill göra ett ”omtag” och bland annat lyfta in frågor om tjänstemannaansvar och tjänstefel i direktiven till en ny utredning. Det är bra om det görs snabbt. 

Maktmissbruk och korruption måste bekämpas med alla medel.