Hur mår du? Hur vi svarar på frågan varierar. När många reflexmässigt säger bra, berättar andra om sina sjukdomar och krämpor länge och väl.
Det behöver inte betyda att den som svarar bra är frisk och kry eller att den som berättar om sina sjukdomar är allvarligt sjuk. Hur vi bedömer vårt hälsotillstånd varierar. Det gör även vår syn på när man bör söka vård eller inte.
SVT har skickat ut en enkät till 500 slumpvist utvalda vårdcentraler i landet. 251 av dem har svarat och av de svarande uppger tre av fyra att digitala vårdbesök skapat en ökad efterfrågan av vård för lättare besvär.
Och det är framför allt personer mellan 24 och 40 år som i SVT:s enkät återkommande nämns som en grupp med ett för vården problematiskt sökmönster.
De söker vård för det som tidigare ansågs vara klara fall av egenvård exempelvis vanliga förkylningar, lindriga eksem eller tillfälliga sömnsvårigheter.
De söker också vård snabbare. En dag med snuva räcker för att aktivera närmsta vårdapp.
I SVT:s enkät konstateras att många yngre tycks sakna kunskaper om basal egenvård. Dessa bristande kunskaper kan höra ihop med en alltför hög tilltro till vad vården kan hjälpa till med. En läkare eller sjuksköterska som möter en patient som varit snuvig i en dag kan inte göra så mycket mer än uppmana den vårdsökande att snyta sig och eventuellt köpa näsdroppar. Detta oavsett om mötet är digitalt eller fysiskt.
Det finns problem med det här som behöver belysas. Går en stor andel av vårdens resurser till patienter med lätta besvär finns varken tid, pengar eller tillräckligt med personal över till de sjukare patienterna. Redan i dag finns det ofta brister i vården av patienter med kroniska sjukdomar eller multisjuka äldre.
Samtidigt vet man att patienter som tycker sig bli utsatta för ”upplevd orättvisa” i vården både mår sämre och får en sänkt livskvalitet.
Det kan vara en anledning till att fler patienter väljer att ”shoppa runt” bland vårdgivarna tills de får den vård de vill ha. För den enskilde patienten är detta ett rationellt beteende – för systemet i stort är det ett växande problem.
I första hand är inte detta en fråga om digitala eller fysiska vårdbesök – utan vilka patienter systemen tar emot. Även när det kommer till digitala besök behöver det finnas en tröskel för när man får en tid eller inte.
Samtidigt behöver det finnas möjligheter för den som är sjuk och är orolig att få sin oro stillad – även om symtomen är milda.
Ny teknik erbjuder nya möjligheter. 1177 skulle exempelvis kunna byggas ut med AI-teknik där de vårdsökande kan ställa så många frågor de vill om sina symtom och få svar. Förutom att det kan uppfylla patienternas önskemål om omedelbar tillgänglighet skulle det även kunna öka kunskaperna om vad som är vårdkrävande symtom eller inte. De som frågar skulle även kunna få tips om hur de själva kan behandla enkla symtom. Den vårdpersonal som i dag sitter fast i oändliga chattar skulle i stället kunna ägna sig åt sjukare patienter.