Isolering, oro över hälsa och ekonomi kan leda till en våg av psykisk ohälsa, och kanske också en ökning av självmord. Det senare har Världshälsoorganisationen (WHO) varnat för. Men det är först när krisen lagt sig som en ökning kommer märkas inom psykvården. Bland annat kan man läsa i gårdagens tidning att psykiatribesöken i Sörmland under april gått ned med 44 procent jämfört med samma månad förra året.
Risken är att många som behöver uppsöka psykvård avstår att söka hjälp av olika anledningar. En kan vara att minska risken för smittspridning. Psykisk ohälsa kan förvärras om behandlingar eller stöd inte sätts in i tid. Tidigare är bättre än senare. Den som behöver vård eller stöd bör därför uppsöka det.
I samma artikel berättar Mari Kampf Westerberg, divisionschef för psykiatri och funktionshinder på Region Sörmland, att det måste till samarbeten mellan kommunerna, primärvården och specialistpsykiatrin. Att utbilda personal och rekrytera ny är också viktigt. Digitala terapimöten kan också vara av betydelse.
Sjukvårdspersonalen är och har varit hårt belastad i år. För den som vårdar coronasjuka kan oron för att smittas eller att smitta kollegor eller familj bli stor. Ovetskapen om när pandemin ”slutar” innebär stor psykisk press för många, men utgör ytterligare svårigheter för den som arbetar i frontlinjen. För nyrekryterad personal eller vårdanställda som lånats ut från andra avdelningar, som gjorts på Mälarsjukhuset, kan det bli extra stressigt då mycket är nytt.
Många regioner har också ställt in operationer som bedömts vara icke-akuta för att frigöra personal för vård av coronapatienter. När dessa operationer ska genomföras, och folk som avstått vård under pandemin åter söker upp mottagningar, är det viktigt att personalen orkar.
Även före corona varnades det för stress inom sjukvården, men situationen har förvärrats. Bland annat berättade fackliga företrädare på Södersjukhuset till SR 2/6, att vårdpersonal börjat må allt sämre som en följd av ökad arbetsbelastning och oro inför framtiden. Det finns också studier som visar på ökade risker för posttraumatisk stress för vårdpersonal.
Av dessa anledningar aktiverade region Stockholm det så kallade krisstödet. Det handlar om enskilda psykologstöd för personalen på avdelningarna där coronasmittade vårdas. Region Sörmland införde liknande åtgärder i mars, berättar Kampf Westerberg till tidningen. Men användandet av stödet har minskat, säger hon.
En del stress och press kan förebyggas genom god planering och genomtänkta arbetsrutiner på arbetsplatser. Men under en pandemi kan det bli tvära kast. Därför är det särskilt viktigt att det sätts in rätt stöd och i rätt tid för vårdpersonal. Sådant kan minska risken för, samhället och individen, dyra och långa sjukrivningar.