Bred uppgörelse blir det inte när en viktig part i en förhandling eller utredning vill att det helst ska spricka. Eller när en viktig aktör föredrar sammanbrott om inte en motpart viker sig så långt att den får svåra egna problem.

Därför har prognosen för den parlamentariska migrationskommittén inte varit god. Att det i måndags tog stopp i försök att finna gemensam mark mellan moderater och socialdemokrater var inte överraskande.

Det kan bli fler turer innan kommittén senare i sommar lämnar ett oenigt betänkande. Men en viktig förklaring till att det låst sig är att M-ledningen ställde ett krav – ”volymmålet” – som var särskilt ägnat att leda till obehagliga konsekvenser och blockera bredare enighet. Innebörden av en sådan antalsgräns har sagts vara att vid ett visst antal asylansökningar ska stopp eller restriktioner slå till för bland annat återföreningar av splittrade barnfamiljer.

När antalet dessutom enligt ett moderat krav skulle sättas så lågt att det hindrar en stor andel av den numera minskade flyktinginvandring som ännu sker skulle följderna för familjeåterförening bli ytterst drastiska. Det är inte att undra på att bred enighet då inte fanns.

Nuläget är inte att Sverige är särskilt generöst med familjeåterförening. En genomgång av Röda Korset visar att Sveriges regler är nära ett genomsnitt inom EU, om än något åt restriktivt håll. Förslag som varit uppe i kommittén skulle leda till en av de hårdaste linjerna i EU. Detta gäller alltså kärnfamiljer, där föräldrar och barn är skilda åt.

Ju hårdare ett ”volymmål” skulle skruvas, desto mer hårdför skulle inställningen bli till dessa barnfamiljer. Det skulle gå på tvärs mot januariavtalet mellan fyra partier. Det skulle också stå i strid med Liberalernas partiprogram, något den nuvarande partiledaren Nyamko Sabuni bör påminnas om, när hon har tunghäfta vad gäller kritik mot moderater.

Vad M-ledningen beträffar tyder dess handlande på att avsikten inte varit att söka uppnå enighet, utan att bevara flyktingfrågan som stridsfråga, med en frontlinje där M, SD och KD ska kunna slå mot alla andra partier. 

En sådan tolkning gör två av landets främsta traditionella moderattidningar, som i dessa frågor nu står för helt motsatta ståndpunkter. Borås Tidning ser låsningen vid volymmålet som ”beklaglig” och ser orsaken till ”oviljan att kompromissa” i en hållning till ”framtida regeringsbildningar” och ett val inom M att ”gå i samma riktning som Sverigedemokraterna”.

Smålands-Posten i Växjö ser mycket positivt på det Borås Tidning tar avstånd ifrån: ”Moderaterna och Kristdemokraterna har … styrt in mot en regering som stöds av Sverigedemokraterna, och migrationsfrågan kan inte gärna hänga i luften i en sådan ekvation.”

Med det vägvalet blir följden en hård linje mot splittrade barnfamiljer.