Många miljarder betalas ut i stöd till korttidsarbete, genom Tillväxtverket. Men en långtgående mörkläggning har etablerats av vilka företag som får stöd och med vilka belopp.
Jämför med Jordbruksverkets och EU:s stödmedel till jordbruk! I en sökbar offentlig databas redovisas där alla mottagares belopp och, utom för småsummor, även namn och postort.
Hur kan då fördelningen på mottagare av de väldigt stora stödbeloppen under pandemin hållas hemlig för allmänhet och för nyhetsmedier? Förklaringen är inte brådskan i vinterns akuta läge. Det gick visserligen bara elva dagar från att regeringen lade propositionen till att finansutskottet enhälligt gav sitt klartecken.
Men i sekretessfrågan upprepades det som bestämdes 2013, i den lag som nu har använts. I riksdagsbeslutet 2013 bifölls det Reinfeldtregeringen skrivit, då den gick emot mycket långtgående krav om hemlighållande från särskilt Advokatsamfundet. Regering och riksdag såg i stället ”ett tydligt behov av att allmänheten och massmedierna ges möjlighet till insyn i hur lagen om stöd vid korttidsarbete tillämpas”.
Sekretessreglerna för arbetsmarknadsstöd skulle tillämpas. Att dessa har det som kallas omvänt skaderekvisit beror på att i sådana ärenden hanteras även en del känsliga detaljer i löntagares och arbetsgivares ekonomiska och andra förhållanden. Men där det står klart att uppgifter inte vållar skada ska de ändå lämnas ut. Det finns också meddelarfrihet för ”visselblåsare” att lämna uppgifter till grundlagsskyddade medier.
Ändå har nu ämbetsverk och domstolar åstadkommit långtgående mörkläggning. Typiskt är ett mål i kammarrätten där Sveriges Radio fått avslag på att få ut namn, organisationsnummer och uppgift om det blivit bifall eller avslag. De begärde inte ens ut bidragssummorna, som kan ha störst allmänt intresse. Än mindre begärde de ut detaljer ur företagens redovisning av stödbehovet.
Men Tillväxtverket avslog, domstolar följde verkets linje. Högsta Förvaltningsdomstolen har anmärkningsvärt nog vägrat pröva det principiellt mycket viktiga ärendet. Ingen uppgift alls om vilka som fått stöd lämnas därmed ut.
Riksdagen behöver ingripa med lagändring. Ska det vara mening med offentlighetsprincipen kan den inte ämbetsmannavägen få tömmas på sitt reella innehåll. Vad gäller skatter är beloppen i taxeringsbesluten offentliga, i linje med svensk öppenhet, även om underlag för taxeringen omfattas av sekretess.
Offentlighetsprincipen är något som riksdagen, för att upprätthålla ett fritt och demokratiskt samhälle, påtvingar ämbetsverk, företag och andra – som lämnade åt sig själva skulle ge utlopp för en stark drift att hindra insyn.
Utrymmet för domstolar att med rättspraxis underminera offentligheten har därför på goda grunder begränsats på flera sätt. Men övertolkning av de omvända skaderekvisiten, för att mörklägga mer och mer, förblir en risk. Det är detta som skett här. Tillväxtverk och kammarrätt har uppträtt illojalt gentemot en grundlagsstadgad rättighet.