Ute i kommunerna märker politiker ibland det som deras partikollegor på riksnivå inte alls vill kännas vid. Lokala lösningar kan då vara nödvändiga. Så kan man se på delar av handlingsprogrammet från Moderaterna i Strängnäs för nästa mandatperiod.

Det är bra att de i Strängnäs, i alla fall i på papperet, inte underskattar belysningens roll i att möjliggöra trygga miljöer. Kommunerna kan göra mer för trygghet än vad som annars ofta sägs i den nationella debatten. Inte allt handlar om batong och inlåsning. Att narkotikan fått en egen punkt i partiets handlingsprogram är inte heller fel. Denna riktar, klokt nog, in sig på ungdomars knarkande. Men det sägs mindre om hur det göder kriminella gäng.

Alkoholens skadeeffekter borde däremot fått utrymme under kapitlet ”trygghet”. Eller varför inte då frågan om folkhälsa avhandlas? I stället läggs det många ord på vikten av motion och på att det behöver finnas platser att mötas – så att ensamhet kan brytas. Sådant är visserligen inte fel, men fylleriets sociala skador och undergrävande av näringslivets produktivitet får inte glömmas bort. Men det skulle tala emot det partiet vill göra på riksplan: Där vill man se den förrädiska "gårdsförsäljningen" bli verklighet.

Att Moderaterna i Strängnäs vill se fler laddplatser för elbilar är också välkommet. Men frågan är hur, och med vilka pengar. Till bilden hör att partiet på riksplanet driver allmän bensinpopulism mot viktiga skatter på klimatskadligt bränsle. 

Som uppmärksammats på nyhetsplats är det inte få punkter från Strängnäsmoderaterna när det gäller grundskolan. Att partiet vill se frukost till alla skolbarn är en god idé. Det skulle innebära att elever som annars inte äter frukost hemma, inte sällan från socioekonomiskt svaga hushåll, får göra det i skolan. Förslaget skulle kunna utjämna en del folkhälsoskillnader som kan märkas senare, men inte mycket senare, i livet.

Sedan har vi punkten som rör Bildningsakademin Strängnäs (BAS). Den är ett samarbete mellan friskolorna i Strängnäs och kommunen som ska höja skolresultateten och överbrygga skillnaderna mellan skolorna. Bakgrunden är att de fristående skolorna presterar bättre studieresultat, både meritvärde och uppnådda kunskapsmål, än de kommunala. Detta enligt siffror från Skolverket.

Anledningarna till dessa skillnader har det på debattplats tvistats om en hel del. Och även om lärares kompetens givetvis spelar roll för betyg finns det även annat som styr. Däribland föräldrarnas utbildning – i de fristående finns oftare barn till föräldrar med längre sådan, i de kommunala är den ofta kortare. Det innebär att de kommunala skolorna har ett större arbete för med kompensera för barnens bakgrund. 

I handlingsprogrammet närmar sig Moderaterna i Strängnäs en inte oviktig del av problemet: De fleråriga köerna till populära friskolor. I den frågan motarbetas åtgärder från riksnivån, inte bara av M utan även av andra. Och här presterar det lokala partiet inte annat än luddigheter.

Klart bättre borde vara att skrota köerna och att skolorna tilldelades resurser efter uppdrag. Detta kan partiet i Strängnäs göra väldigt lite åt. Men båda sakerna har M sagt nej till i riksdagen.