Nätjättarna behöver rensa upp i sina kanaler

Få som tillbringar tid på nätet har missat det. Annonserna som lockar till storvinster vid investeringar i kryptovaluta. I annonserna finns ofta namn och bild på kända personer. Programledarna Fredrik Lindström och Filip Hammar är två. Också Jenny Alversjö och Steffo Törnquist som leder Nyhetsmorgon på TV4 syns. Men i vissa fall är det bilder på en helt vanlig familj. Men allt är bluff och båg.

Bilderna på kändisarna har tagits utan lov. Citaten är rena fabrikationer. Bilderna på den lyckliga familjen är också stulna från en blogg. Det kunde man läsa i Dagens Nyheter (29/11). Det är frågan om en global bedrägeriverksamhet. Det avslöjade DN tillsammans med den ideella journalistorganisationen Organized Crime and Corruption Reporting Project (OCCRP) och ett 20-tal tidningar från hela världen i våras.

Det börjar oftast med ett klick på en annons som leder till en artikel. Kort därefter ringer lurendrejaren upp för att övertyga om att investera i kryptovalutan. Men så fort pengar överförts syns de inte igen. Det som följer är i stället en mängd samtal, där uppringaren på olika vis försöker få tag på mer pengar. I Sörmland har bland annat två äldre kvinnor förlorat hundratusentals kronor på detta sätt.

Många, men inte alla, som drabbats av bedrägerierna är pensionärer. Skurkarna siktar sig ofta in på äldre människor. En del äldre, inte alla, saknar nätvana. Olika former av insatser för att öka äldres internetkompetens kan därför vara bra. Det minskar risken för att bli lurad. 

I veckan berättade tidningen om sörmlänningar som fått blufffakturor i brevlådan. Personerna insåg att det handlade om bedrägeri och polisanmälde. Samma försiktighet bör tillämpas gentemot diverse erbjudanden på nätet. Vem är avsändaren? Vilka länkar klickar du på? Vilka uppgifter lämnar du ut?

Nätplattformarna har också ett stort ansvar. Bland annat säljer Google sökord till flera av de avslöjade bedrägeriföretagen. När Googles kommunikationsdirektör i norra Europa, Mark Jansen, bemötte detta i DN var det prat om att bolaget nyligen sett över sina annonsrutiner. Vad för förändring det leder till i verklig mening är dock oklart.

Digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) vill därför ställa krav på digitala tjänsteföretag som Facebook och Google. Några av förslagen kan vara bra. 

Krav att nätjättarna ska noggrannt granska annonsbeställare och innehåll innan publicering kan göra stor nytta. Företag bör vara skyldiga att hålla olagligt annonsinnehåll borta från sin plattform. Hårda krav på att bekräfta identiteten på bolagets kunder minskar risken för oseriösa annonsörer. Om nätbolagen inte följer reglerna måste storleken på böterna vara kännbar. 

Det är också en fråga om förtroende. Vill dessa företag verkligen förknippas med skurkar och lurendrejare?