Förra året var, enligt Brottsförebyggande rådet (Brå), 80 procent av de vuxna kvinnor som anmälde ett misshandelsbrott bekant med gärningspersonen. Motsvarande siffra för vuxna män var 42 procent. Totalt anmäldes 36 019 fall av misshandel där den utsatta var bekant med gärningspersonen. Mörkertalet är dock stort. En uppskattning är att runt en fjärdedel av våldet i nära relationer polisanmäls.

Bakom statistiken finns en verklighet som många gånger kan vara svår att ta in. Det gäller särskilt de fall där våldet och övergreppen är grova. 

Men det finns hjälp att få, från civilsamhället och kommunen. En del offer får exempelvis möjlighet att bryta upp från en våldsam relation genom att få en plats på ett skyddat boende. 

I princip alla kommuner uppger att de erbjuder skyddat boende, som i dag finns i hälften av kommunerna. Enligt Socialstyrelsen bodde cirka 6 500 vuxna och 6 200 barn minst en natt på ett skyddat boende mellan den 31 juli och den 1 augusti 2019. 

Hittills har dock samhällets skydd för den här gruppen varit förvånansvärt oreglerat. Det är en orsak till att stödet till de våldsutsatta varierat – över tid och mellan kommunerna. 

Men nu ska stödet förbättras. I slutet av juni presenterade regeringen en lagrådsremiss som bland annat föreslår att skyddat boende ska regleras i socialtjänstlagen. Bland annat kommer de att omfattas av tillståndsplikt och kvalitetskrav. Kommunerna kommer alltså, till skillnad från i dag, bli tvungna att erbjuda våldsutsatta skyddat boende med viss kvalitet.

Även rättigheterna för medföljande barn ska stärkas. Barnen (0–18 år) ska bedömas individuellt och få en egen särskilt utsedd socialsekreterare. De ska också efter beslut i förvaltningsrätt kunna placeras i ett skyddat boende – även om en vårdnadshavare motsätter sig detta. Dessutom förstärks barnens rätt till hälso- och sjukvård och möjlighet att gå i skola. 

Att det här inte redan är reglerat kan tyckas märkligt. Men bättre sent än aldrig. Förslagen har också landat väl bland remissinstanserna. Vingåkers kommun är dock en av de mer kritiska. Kommunen avstyrker exempelvis att skyddat boende ska regleras som en insats i socialtjänstlagen. De skyddade boendena borde i stället vara ett statligt ansvar, anser kommunen. 

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) vill att staten skjuter till mer pengar, då reformerna innebär ökade kostnader för kommunerna. Även Lagrådet har invändningar. Det anser att utformningen av flera lagparagrafer behöver förtydligas för att målsättningarna med förslagen ska kunna nås. 

Regeringens förslag innebär ett steg framåt även om det inte löser alla problem. Teoretiska lagkrav att en verksamhet ska bedrivas med viss kvalitet borgar till exempel inte för att verksamheten´i praktiken lever upp till dem. Men det kommer bli enklare än i dag att påtala fel och brister och kräva rättning.