Bör Sverige ge bort vaccin till fattigare länder innan alla svenskar är vaccinerade? Det är lätt att känslan säger ”nej”. Men vad säger vår tanke? Saken blev aktuell i helgen när biståndsministern Per Olsson Fridh (MP) lade ut texten i intervju med Dagens Industri (2/4).
”Det är viktigare att vi vaccinerar i hela världen, än att vi vaccinerar klart hela befolkningar i några delar av världen. Vi måste säkra en global fördelning av vaccin innan vi har vaccinerat klart själva”, säger statsrådet till tidningen.
Samma budskap har framförts av Carl Bildt, tidigare statsminister (M) med mera, som nu är sändebud för Världshälsoorganisationen, WHO, i arbetet för att göra vaccinet tillgängligt globalt (Svenska Dagbladet 2/4). Att se till att vaccineringen sprids jämnt över världen ligger i vårt egenintresse, menar Bildt. Om inte en betydande del av invånarna även i fattiga länder får vaccin, kommer viruset fortsätta spridas. Med risk att det muterar och kommer tillbaka till oss, och gör att all vaccination hittills blir bortkastad.
Det finns förstås de som ser saken annorlunda och det är inte svårt att gissa vilka – Sverigedemokraterna och en och annan moderat. SD-ledaren Jimmie Åkesson kallar i TV4 (2/4) det hela ”en fullständigt horribel uppfattning att vi ska ge andra länders medborgare vaccin innan vi vaccinerat vår egen befolkning”.
Bättre än så kan inte högerradikalismens avskärmade dumhet illustreras. Dogmen ”vårt folk först” hävdas även om den i förlängningen skadar samma folk. Dessa radikaler klarar inte av att tänka tanken att en global pandemi innebär att solidarisk bekämpning rent konkret skyddar oss.
Frågan är nu alltså inte om utan hur vaccinet ska distribueras jämnt över världen. Nu har rikare länder kunnat säkra en stor mängd doser och kommit en bit in i vaccineringen, medan ett hundratal fattigare länder knappt börjat. Det är fråga om både kostnad och kapacitet.
En väg framåt är WHO-samarbetet för upphandling av vaccin, Covax, som har som mål att distribuera två miljarder doser, varav hälften till medel- och låginkomstländer. Det är genom det, och samordnat med EU, som den svenska regeringen vill skänka bort Sveriges vaccin när det blir möjligt.
Det är bra, det behövs. Men det räcker inte ensamt. Volymmålet är för litet och processen för långsam. Det finns förslag att tvinga läkemedelsföretag att tillfälligt avstå från patenträttigheter, så att kopior av vaccin kan tillverkas på fler håll i världen, däribland i utvecklingsländer. Det har dock hittills stoppats av bland annat EU.
Den som säger nej till den typen av lösningar har desto större skyldighet att bidra till vaccinfördelning på andra sätt. Det betyder sannolikt att skänka doser vid sidan av och utöver Covax-systemet. Och det måste ske relativt snart, så att fler människor i riskgrupper kan skyddas och världen inte kastar bort de framsteg som gjorts i kampen mot viruset.