Kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S) och kommunstyrelsens andre vice ordförande Jari Puustinen (M)
Alldeles innan det gamla året lades bakom oss blev vi påminda om en av de stora och långsiktiga förändringarna i de rika länderna. USA:s tidigare president Jimmy Carter avled vid 100 års ålder, verksam in i det sista och med åren allt mer respekterad. De äldre blir fler och många är vitala och aktiva.
Det påverkar, tillsammans med mindre barnkullar, politiken, inte minst i kommunerna. Eskilstuna, Strängnäs och Flen kämpar alla med att anpassa verksamheten, men det är lättare sagt än gjort att klara detta utan kritik för bristande information och för att prioritera fel. Det är frågor som inte lär försvinna under det nya året.
Sörmland är unikt med att ha så många kommuner som styrs av Socialdemokraterna och Moderaterna. I Strängnäs har flera oppositionspartier problem med avhopp, vilket försvårar möjligheten att granska makthavarna.
I Eskilstuna strävar radarparet Jimmy Jansson (S) och Jari Puustinen (M) vidare, men styret har det skakigt. Moderaterna har interna motsättningar och Socialdemokraterna har styrt Eskilstuna år ut och år in. Då kan det vara lätt att se makten som självklar.
Under 2024 har styret fått självförvållat besvär med företagets Senior Materials etablering. När det i somras blev tydligt att företaget fått dispens att använda och släppa ut det sedan 1996 förbjudna ämnet metylenklorid blev oron stor. Det demonstrerades på Fristadstorget, namn samlades in mot etableringen, det var gott om insändare och debattartiklar i tidningen. Kommunledningen hade tidigare varit pådrivande för etableringen, men hade svårt att i efterhand ta ansvar för sitt agerande. Från början verkade etableringen vara ett led i den gröna omställningen, men det visade sig att allt som låter grönt behöver inte vara guld värt. Fortsättning följer, i vår ska dispensen omprövas av Kemikalieinspektionen.
Senior material väcker oro med dispenser för användning och utsläpp av metylenklorid
Om kommunpolitiken på flera håll kännetecknas av gemensamt S+M styre har det varit hårdare tag i den nationella politiken. Strängnäsbon och i Eskilstuna uppvuxne statsminister Ulf Kristersson (M) tar inte intryck av det lokala samarbetet, utan förlitar sig på Sverigedemokraterna.
Kristersson kan, som i jultalet, tala om att "när världen omkring oss är osäker och känns hotfull är ingenting viktigare än att vi kan samlas här hemma". Men i praktiken verkar det handla om att S kan få ansluta sig till Tidöpartiernas politik. Trots att näringslivet kräver en långsiktig energiöverenskommelse är regeringen ointresserad av seriösa samtal med Socialdemokraterna. Det tycks för regeringen och SD te sig bättre att kunna peka hur splittrad oppositionen är och hur mycket Tidöpartierna gillar kärnkraft.
Inom rätts- och invandringspolitik har Tidöpartiernas uppgörelse nu resulterat i beslut efter beslut om åtstramningar. Fler är på gång när utredningar presenteras. Socialdemokraterna verkar ha valt att undvika konflikt med regeringen på de här områdena, trots att till exempel antalet skjutningar har minskat kraftigt i år. Här vore det önskvärt att fler vågade hålla emot och, utan att förringa behovet av åtgärder mot brottsligheten, ta avstånd för förslag som riskerar att hota grundläggande rättigheter.
Regeringen har mindre opinionsstöd än oppositionen, Liberalerna och Kristdemokraterna hamnar ofta i mätningar under riksdagsspärren. Det är inget unikt för Sverige, i de flesta demokratier verkar det impopulärt att regera. Förra året var ett "supervalår". I länder som USA, Indien, Storbritannien och Frankrike tappade de styrande partierna stöd. Enligt opinionsmätningarna blir det likadant i nyvalet i Tyskland.
I auktoritära länder som Venezuela och Ryssland kan de styrande hålla sig kvar genom att manipulera valen, kväsa fria medier och försvåra för oppositionspolitiker. Men i länder med fria val, och dit får i Indien räknas trots att premiärminister Modi fått kritik för auktoritära tendenser, verkar det allt svårare för regeringar att behålla förtroendet. Dagens febriga opinionsbildning, där nya partiska medier tillsammans med påverkare med stor räckvidd snabbt får genomslag, kan bidra till politiska omkastningar.
Vi träder in i det nya året med den oberäknelige och hämndlystne Donald Trump som nygammal president i USA. Ryssland fortsätter angreppskriget mot Ukraina medan vi inte vet om USA kommer att stå fast vid utfästelser till övriga Natoländer. Trump har lovat en snabb fred i Ukraina, men på vems villkor? Vad vi däremot vet är att den federala regeringen under Trump kommer att minska ambitionerna i klimatarbetet.
Donald Trump år tillbaka som president i USA, här med sonen Donald Trump den yngre.
I detta skakiga år vore det bättre om regeringen inte bara kunde tala om att samlas utan också eftersträva det i praktisk politik i stället för att fortsätta att vara beroende av Sverigedemokraternas stöd.