Sedan de senaste Pisa-resultaten släpptes i början av december har applåderna över den uppåtgående kurvan varvats med kritik. Det handlar om att 11 procent av 15-åringarna inte ingick i urvalet, enligt reglerna som OECD har satt upp.
Det beror i regel på att de eleverna har intellektuella funktionshinder och därför inte går i den ordinarie grundskolan eller att de har läst svenska i mindre än ett år.
Men dessa högst legitima skäl, som är lika för alla länder, har inte hindrat kritikerna, som menar att bortfallet är så pass stort att resultaten inte ger en rättvis bild.
Exempelvis skriver Moderaterna följande i dagens tidning: "Sverige klättrade i PISA-rapporten som publicerades den 3 december – så har det låtit den senaste tiden i media men man verkar ha missat en viktig detalj här: närmare 11 procent av de svenska eleverna fick inte skriva provet på grund av bristande kunskaper i det svenska språket."
Även om Moderaternas siffra stämmer, är det inte sant att de flesta som kommenterat resultaten har missat bortfallet. Däremot är deras frånvaro inte särskilt relevant.
Syftet med Pisa är inte att mäta vad varje elev kan. Det har vi nationella prov till.
Syftet med Pisa är att undersöka hur ett lands skolsystem fungerar och om det klarar att rusta tonåringar för framtiden. Det vill säga, hur väl Sverige, Danmark, Finland med flera lyckas förse sina elever med kunskaper, samt hur det står till med likvärdigheten.
Därför ska personer som just kommit till ett land eller befinner sig där tillfälligt inte vara med, eftersom deras prestationer inte säger något om landets skolsystem, enligt OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher (DN, 18/12). Han menar att allt tyder på att det i huvudsak är flyktingar som befinner sig i Sverige tillfälligt som uteslutits, även om det är oklart exakt vilka som ingår i gruppen eftersom lagstiftningen inte tillåter en sådan registrering.
Han framhåller också att han och hans kollegor har analyserat Sveriges siffror och att de inte kan se att det svenska resultatet påverkats av bortfallet på något dramatiskt vis.
Inget av det Andreas Schleicher säger betyder att allt är problemfritt i svensk skola eller att nyanlända inte behöver få god undervisning i svenska. Däremot är det fel att ge sken av att resultaten skulle vara missvisande eller att någon har missat en viktig detalj, eftersom Pisa aldrig har påstått sig mäta kunskaperna hos alla 15-åringar som befinner sig innanför ett lands gränser.
Det Pisa visar är att det svenska skolsystemet fungerar ganska väl för de allra flesta som tar del av det.