Internet har en otrolig räckvidd. Med ofta små medel kan budskap och information nå många. Möjligheterna att diskutera och debattera med andra än de i ens närmaste omgivning är också stor. Många journalister och politiker finns på samma plattformar. Det är bra.
Men med det kan det följa problem.
Det sker mycket hot och trakasserier på nätet. Enligt Brottsförebyggande rådets trygghetsundersökning från 2019 har andelen förtroendevalda som utsatts för det ökat. En del politiker avstår att anmäla hoten till polisen. Ibland för att de själva bedömer att hoten inte är allvarliga nog. Vissa politiker anser att det ingår i jobbet att utstå trakasserier och hot. Journalister och andra debattörer vittnar också om hat och hot på nätet.
Det är ett arbetsmiljöproblem. För journalister, folkvalda och andra opinionsbildare är sociala medier vanliga och viktiga yrkesverktyg. De måste kunna verka på nätet utan att behöva riskera familjeliv och hälsa.
I slutet på september presenterade EU-kommissionen en rapport som bland annat granskade medlemsländernas mediefrihet. Det mesta med Sverige är mycket bra. Medierna bedöms som fria. Men det påpekades att den ökande hotbilden mot journalister utgör en fara för mediers framtida frihet.
Nyligen publicerade FOI en studie om näthatets omfattning och karaktär i Sverige. Undersökningen utgår från uppgifter från det svenska diskussionsforumet Flashback. På plattformen diskuteras allt möjligt. Det kan vara bilar, kärleksbekymmer, droger, sex, brott eller migration. Myndigheten har sammanställt en lista med över 400 namn på personer från den svenska offentligheten. Det är frågan om politiker, journalister, komiker och musiker.
FOI tittar också på kategorin influencers – mediepersonligheter som uttalar sig i olika kanaler för att påverka folks attityder i olika ämnen. Det kan vara politik, mode, livsstil. Namnlistan jämfördes mot kommentarerna på forumet.
Slutsatserna är tydliga. Hälften av personerna utsätts för någon form av hat på forumet. I grova drag drabbas kvinnor oftare än män. I synnerhet kvinnliga journalister och influencers. Vanliga kommenterar är olika former av förtal, elaka rykten och kränkningar. Ofta förekommande även sexuella trakasserier och förolämpningar riktade mot yrke och prestation. Sexuella trakasserier riktas främst mot kvinnor. Förolämpningar mot kvinnor handlar ofta om utseende, för männens del är det oftare riktat mot kompetens och yrke.
För att motverka detta är det viktigt att alla, men i synnerhet politiker och andra debattörer, funderar noga över hur de diskuterar med andra på nätet. Hetsande mot politiska motståndare riskerar sänka tröskeln till hot och våld.
Aggressivt debattklimat riskerar driva politiker och journalister, i synnerhet kvinnor, från sociala medier. Faran är också att personer som intresserar sig för och vill engagera sig politiskt, välja journalistyrket eller annars delta i det demokratiska samtalet avstår. Det vore inte bra för svensk demokrati.