Politiker och tjänstemän måste tåla att bli ifrågasatta

I Strängnäs kommunhus har det växt fram en kultur som innebär att det politiska styret lierar sig mer med sin förvaltning än mot sina uppdragsgivare: väljarna.

I Strängnäs kommunhus har det växt fram en kultur som innebär att det politiska styret lierar sig mer med sin förvaltning än mot sina uppdragsgivare: väljarna.

Foto: Albin Persson

Ledare2023-10-04 18:46
Detta är en ledare. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

Visst är det jobbigt att bli kritiserad och ifrågasatt. Men för den som är folkvald eller väljer att jobba i offentlig förvaltning är det en del av uppdraget. Det verkar både styret (M+S) och flera tunga förvaltningschefer i Strängnäs ha glömt bort.

En vass opposition är en av demokratins garanter. Att styret av en kommun, en region eller ett land granskas och ifrågasätts av sina politiska motståndare bidrar till att de politiska förslagen vässas och att grogrunden för olika sorters maktmissbruk och korruption minimeras. 

I teorin förstår och accepterar de flesta politiker att det är så här politikens spelregler fungerar. 

I praktiken uppskattar inte alltid de som styr att det finns en aktiv och kritisk opposition. Att ständigt bli ifrågasatt och granskad är jobbigt.

En aktiv opposition skapar dessutom betydligt mer jobb för förvaltning och politikerna i styret. Beslut kan dra ut på tiden. Antingen genom bordläggning av ett ärende, eller återremittering av ett ärende eftersom det behöver kompletteras med sakinformation eller ytterligare utredning. 

Allt detta är en naturlig del i en demokratisk process. 

Att processen tar längre tid eller att beslutsunderlaget kompletteras behöver i sig inte innebära att en majoritet fattar ett annat beslut än det som yrkades från början. Det kan naturligtvis upplevas som frustrerande. Särskilt som åsikterna om hur mycket information det behövs för att kunna fatta ett informerat beslut varierar. 

Den sortens frustration finns i många kommuner. 

I Strängnäs har dock styret och flera tunga förvaltningschefer gått från känsla till handling. 

De beskriver delar av oppositionen, som för ettriga, som alltför jobbiga. De tycks ha glömt bort varför det behövs öppenhet och transparens i beslutsprocesser.

Det har växt fram en kultur där det politiska styret lierar sig mer med sin förvaltning än mot sina uppdragsgivare: väljarna. 

De tycks ha glömt bort att det är en del av uppdraget att bli ifrågasatt – både som politiker och tjänsteman i en offentlig förvaltning. 

I stället sluter de sig inåt och bekräftar varandras förträfflighet. Kvaliteten på förvaltningens och styrets arbete får inte ifrågasättas.

Det är en bekymmersam utveckling. 

Varken folkvalda politiker eller tjänstemän i offentlig förvaltning kan räkna med ett arbetsliv där de blir inrullade i bomull. Att regelbundet bli granskad och ifrågasatt är en del av jobbet. En annan del är att kunna visa att det man gör bidrar till en positiv samhällsutveckling. Att fler elever går ut skolan med godkänt i alla ämnen eller att stora byggprojekt genomförs utan att kostnadskalkylerna spricker. 

Och lyckas man inte med det måste man i vart fall kunna tala om varför man misslyckats.