Övergången från SJ till MTR skulle göra tågtrafiken i Mälardalen bättre. Det var själva grunden till att Mälardalstrafik valde MTR som operatör. Men hittills är fördelarna inte alldeles uppenbara för resenärerna. De möter inställda avgångar. Personal larmar om pressad arbetssituation.

Så det är som under SJ-tiden? Både ja och nej. Den generella bristen på lokförare, som har funnits i flera år, är något som alla tågföretag lider av. En annan aspekt är psykologisk. Det extrema tågstrulet under de sista SJ-veckorna har frestat på resenärernas tålamod, som Monica Johansson (S), vice ordförande i Mälardalstrafik och regionstyrelsens ordförande i Sörmland uttryckt det. För SJ handlade det inte bara om frånvarande lokförare utan om ett icke-fungerande schemasystem för personalen.

MTR:s problem är delvis av ett annat slag. Alla lokförare har inte utbildats i att köra de nya tågen. Svårigheterna går att förstå. Å andra sidan var omställningen knappast oväntad. MTR hade förutsättningarna klara för sig redan från början av året när företaget vann upphandlingen, bland annat tack vare ett åtagande om fler avgångar. Och har man avtalat något, måste man följa det. 

Från både Mälardalstrafik och MTR låter det som att inkörningsproblemen är närmast att räkna med vid operatörsbytet. Varför då? Avtal ska hållas från första dagen. 

Om så övergången från SJ till MTR ofrånkomligen innebär störningar, varför lägga detta byte under december, alldeles intill jul- och nyårshelgerna då många reser?

Oroväckande är också berättelserna om dålig personalvård under MTR:s vidareutbildning av lokförare. Liknande historier nådde tidningen för ett år sedan, om ohållbar arbetsmiljö för lokförare som tvingats jobba långa arbetsveckor med för lite tid till återhämtning. En bransch som är så hårt pressad av personalbrist måste sköta detta bättre.

Med det sagt är det alldeles för tidigt att dra slutsatser om vad MTR går för i Mälardalen. Den reducerade tågtrafiken sker nu från en ny, hög nivå med fler tåg än tidigare i tidtabellen. Det hade inte varit möjligt om SJ hade haft kvar sin monopolsituation, om regionerna i Mälardalen inte hade samlat sig till att få på plats upphandlad trafik på bred front.

Konkurrensen är en bra sak, liksom regionernas beslut att satsa pengar på trafiken. Men ett avtal är aldrig bättre än parternas förmåga att följa det. Politikerna som styr Mälardalstrafik får inte glömma vilka de företräder och noga bevaka att MTR levererar det som företaget får betalt för, bland annat via skattesedeln.