Coronapandemin kommer att få ett slut. När det har skett kan politiska beslut och myndighetsinsatser utvärderas. Att göra det nu, mitt i krisen, är i bästa fall meningslöst och i värsta fall kontraproduktivt. Vi befinner oss i ett pågående skeende, och ingen har hela bilden. Ny information kan gång på gång komma att påverka riskbedömningarna.
Även om man kan ha kritiska synpunkter på enskilda säganden och göranden från exempelvis Folkhälsomyndigheten, gäller det att uppträda ansvarsfullt. Det gäller att inte undergräva ansvariga myndigheters arbete.
En del kritik är klart dåligt underbyggd. Jämförelser av dokumenterad smittspridning i olika länder, för att påvisa vad Sverige borde göra och när, är av begränsat värde. Det beror på vilka som testas och varför, samt hur resultaten rapporteras.
Det är också fel att se de mest radikala åtgärderna mot virusspridningen som de mest krismedvetna. Danmarks lösningar måste inte kopieras av Sverige, åtminstone inte omedelbart. Beslutet där att stänga så gott som alla skolor och förskolor, vilket även Norge kommer att göra, kan ha utgått från en noggrann analys av läget. Men det kan också ha styrts av psykologi och politiska överväganden, där regeringen har tagit det som de uppfattar som det säkra före det osäkra, för att hålla ryggen fri. Utan att i tillräcklig utsträckning ha skaffat sig en helhetsbild av vad en sådan åtgärd gör med ett samhälles funktionssätt.
Hur påverkar så många människors – i det här fallet föräldrars – plötsliga frånvaro från arbetsplatser ett lands förmåga att kontrollera smittspridningen och begränsa följdverkningarna för landet? Det handlar inte bara om vårdanställda utan rör även dem som arbetar med livsmedelsförsörjning, transporter, underhåll av infrastruktur, energi och annat livsviktigt.
Sedan finns det politiska åtgärder som är uppenbart skadliga. En sådan kom på torsdagen från andra sidan Atlanten. Donald Trumps beslut att stoppa inresor från Schengenområdet fattades utan avstämning med europeiska kollegor och var en mycket vårdslös signal till en redan turbulent världsekonomi. Men inresestoppet var också ologiskt eftersom det utelämnade icke-Schengenländer, däribland Storbritannien med en av världens mest trafikerade flygplatser.
Den snabba och kraftiga reaktionen mot Trump från kommissionsordföranden Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande Charles Michel var på sin plats. Inte minst för att visa alla viktiga aktörer att EU:s beslutsorgan inte drabbas av panik till följd av viruset.
Och detta är nästa stora fråga att hantera för europeiska politiker: att dämpa skadorna på ekonomin. Någon hjälp från Washington är inte att räkna med just nu.