Sedan när blev det vetenskap att påstå att det är tortyr som svenska domstolar medger då de beslutar om förlängd häktning?
Hur häktning bör och inte bör användas är en fråga med målkonflikter och svåra avvägningar.
I lördags sände Sveriges Radios P1 ett program med ett kraftigt, hårdvinklat angrepp på hur häktning används i Sverige. Det var ett program från radions vetenskapliga redaktion, och därmed ett ställnings-tagande från Sveriges Radio till vad som anses gälla för vetenskap.
Dessutom är den bakomliggande sakfrågan inte så enkel. Häktning är det hårdaste tvångsmedlet när brott utreds. Det är också ett nödvändigt tvångsmedel om inte kriminaliteten ska ha övertaget och rättssamhället försättas i underläge.
Häktningens längd och restriktionerna är beslut där intressen står mot varandra. Effektiv brottsutredning, där misstänkta inte kan påverka vittnen, undanröja bevis eller fly ur landet, ger ofta starka skäl både för häktning och för att de misstänkta inte får använda telefon och ta emot besök.
I andra vågskålen ligger att häktningen är påfrestande, särskilt om den pågår länge.
Men det finns ännu ett intresse, brottslighetens önskan att sabotera utredningar och förhala rättegång. En regel om längsta tillåten häktningstid skulle kunna ge försvarsadvokater och bakomliggande uppdragsgivare i organiserad kriminalitet starkare motiv att försöka förhala och försvåra domslut.
Hur mycket det än kan sägas att andra länder har det slaget av regler är de inte problemfria. Alla intressen som står mot varandra vid ett häktningsbeslut är inte legitima. Detta är ett starkt skäl för den svenska ordningen, där häktningen prövas och omprövas i upprepade domstolsavgöranden, inte efter en mekanisk regel utan efter prövning av häktesskäl mot individuella hänsyn i det enskilda fallet.
Men det var just en tidsgräns som framställdes som det rätta enligt den linje som drevs av "Vetenskaps- radion Forum", under upprepade hänvisningar till att Sverige skulle vara "extremt" och att internationella organ skulle se svensk praxis som brott mot tortyrkonventionen.
Hur onödigt långa häktningstider kan förkortas, med större utredningsresurser eller med justerad avvägning av häktningsskälen i Rättegångsbalken, kan diskuteras. Platsbrist och överbeläggning har tidvis orsakat grava missförhållanden.
Men även samhällets intresse av att ha övertaget över den grova brottsligheten bör tas med i bilden. Vidare bör inte ordet tortyr urvattnas så att uppmärksamheten vänds bort från länder där verklig och omfattande tortyr sker systematiskt.
Dessutom bör åsikter och opinionsbildande inlägg inte framställas som vetenskap. I tidningar skiljer vi på politisk linje på ledarplats och nyheter på nyhetsplats. I radion borde det som utges för att vara vetenskapsprogram inte vara agitationsprogram där en linje drivs och en annan redigeras bort.
En vetenskapsredaktion är en redaktion som ger lyssnare eller läsare en bild av vad som är vetenskaplig metod och av vetenskapens gränser. Tydligen gäller nu något annat på Sveriges Radio.