Riksdagens mål är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter i skolan. Hur detta mål ska genomföras i praktiken återstår att svara på.
Skolminister Lotta Edholm (L) har dock satt ned foten. I slutet av förra året konstaterade hon att ”digitaliseringen i skolan har varit ett experiment". Edholm hänvisade bland annat till vetenskapliga studier, som Skolverket presenterat, vilka visar på fördelarna med tryckta texter. När elever läser digitala texter går eleverna igenom texten snabbare, vilket sker på bekostnad av läsförståelsen.
I veckan skärpte Edholm tillsammans L-ledaren Johan Pehrson tonen ytterligare. I en debattartikel i Expressen (24/4) slår de fast att politiken kring skärmar i skolan nu läggs om. Skolan ska bli en ”motvikt till skärmarnas dopaminsökande sekundlek med våra barns hjärnor”.
Edholm och Pehrson stänger dock inte helt dörren för digitala hjälpmedel, men de konstaterar att de behöver användas på ett genomtänkt sätt och bygga på forskning.
Det är rimliga krav. Frågan är om det blir så.
Den 28 april går remisstiden ut för Skolverkets förslag till nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet 2023–2027.
Innehållet i strategin sågas sönder och samman av tre tunga debattörer i en debattartikel i Svenska Dagbladet (25/4).
Debattörerna pekar för det första på att Skolverket inte hänvisar till en enda vetenskaplig studie som stöder att digitaliseringen kommer att få de effekter som myndigheten förväntar sig. Att strategin för det andra helt saknar konkreta förslag på hur skolorna ska arbeta med digitalisering. Och att Skolverket för det tredje inte tar hänsyn ”till den forskning som pekar på att en digitalisering av skolan har stora, negativa konsekvenser för elevernas koncentrationsförmåga och kunskapsinhämtning.”
Precis som Edholm och Pehrson stänger inte debattörerna dörren för digitaliseringen av skolan. De framhåller digitala läromedel vars effektivitet påvisats i kontrollerade studier.
De är inte ensamma om att efterlysa en starkare koppling till forskningen.
Även när den första digitaliseringsstrategin sjösattes 2018 framhölls det att digitalisering inte självklart leder till förbättrade skolresultat.
Att lära sig skriva för hand, att läsa tryckta texter utan att bli störd av mobilen, kan tyckas trist och bakåtsträvande. Men i skolan behöver den undervisning som forskningen visar fungerar bäst släppas fram. Det kan vara så som vi till slut blir bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.