Region Sörmland kommer i ett första skede att göra sig av med cirka 270 av de totalt 700 varslade tjänsterna. Enligt, Tomas Borin (Vfp), regionråd med särskilt ansvar för personalfrågor, befinner sig regionen i ett läge där det kommer bli sämre innan det blir bättre.
Det är en slutsats som det inte är svårt att hålla med om.
När regionfullmäktiges sammanträde i mitten av september startade fanns ett förslag på bordet att antalet anställda skulle minska med 2 procent i samtliga verksamheter. När mötet var klart hade fullmäktige i stället beslutat att minska personalstyrkan med 3,5 procent. Medarbetare med vård- och patientnära tjänster skulle dock värnas i möjligaste mån.
Nu står det klart hur det tolkats.
Inom hälso- och sjukvården ska 191 tjänster försvinna. Det motsvarar 3,1 procent av tjänsterna. Mindre än 3,5 procent, men ändå mer än 2 procent.
Samtliga berörda divisioner – med ett undantag – blir av med mer än 2 procent av sina tjänster. Det är bara "division primärvård" som hamnar under med – 1,4 procent.
Beskedet att man ska säga upp tillsvidareanställd hälso- och sjukvårdspersonal behöver dessutom ses i ljuset av ett "en annan nyhet".
I förra veckan meddelade regionen att dess kostnader till och med augusti för hyrpersonal i hälso- och sjukvården nästan halverats (45 procent). Omräknat i kronor och ören rör det sig om 113 miljoner kronor.
Regionen är uppenbarligen nöjd med denna utveckling – trots att det finns en baksida. För som P4 Sörmland rapporterat om har hyrstoppet fått till sin följd att vårdplatserna minskat: ”Vi har inte kommit upp i samma kapacitet och bemanning som innan vi började reducera hyr”, säger hälso- och sjukvårdsdirektören Magnus Johansson till radion.
Det borde inte förvåna någon. En vårdplats är inte bara en säng. Det kräver också att det finns tillgänglig personal och tillräckligt med sjukvårdsmateriel för att kunna vårda patienten.
Brist på vårdplatser innebär sämre vård. Vårdskadorna blir fler och risken för dödlighet ökar när patienter vårdas på överfulla avdelningar, eller hamnar på första bästa avdelning som råkar ha en säng över.
Detta leder även till sämre arbetsmiljö. I vårdsammanhang brukar det talas om den etiska stress som drabbar personalen, när de inte kan utföra sitt jobb på ett bra sätt.
Bristande arbetsmiljö och etisk stress är bidragande orsaker till att personalen får nog och säger upp sig.
Men regionerna är trots det sällan intresserade att åtgärda grundproblemen som leder till sämre arbetsmiljö – som vårdplatsbristen.
Inte heller verkar Region Sörmland bekymra sig om vad de minskande vårdplatserna kan få för konsekvenser i längden. Måndagens besked lär inte direkt leda till att det blir fler vårdplatser, tvärtom. Arbetsmiljön lär nu försämras ännu mer. Eller som Tomas Borin uttrycker det: det blir sämre innan det blir bättre
I det läge de befinner sig behöver ansvariga politiker och tjänstemän i Region Sörmland därför dels tala om hur de tänker sig kunna upprätthålla patientsäkerheten, dels berätta hur regionen ska kunna behålla den tillsvidareanställda personal den vill ha kvar.
För vårdpersonalen går inte att ta för given. De säger upp sig och söker till sig till andra arbetsgivare i eller utanför vården – i Sverige eller utomlands. Drygt 13 000 sjuksköterskor har exempelvis redan lämnat yrket. Det är en kompetensförlust som beräknas kosta samhället 55 miljarder kronor.
Region Sörmland måste få styr på sin ekonomi – samtidigt som de värnar sin personal och patientsäkerheten. Hittills har de inte lyckats med någon av dessa uppgifter.