När Region Sörmland måste kapa kostnaderna med 100-tals miljoner är det inte någon mjuk inbromsning som väntar. I stället ger regionen intrycket att den panikbromsar.
Pandemin prövade det offentliga Sverige. Rent ekonomiskt var det dock något av en guldgruva för kommuner och regioner. Överskotten var rekordstora. Men nu är sötebrödsdagarna slut. I år väntas samtliga regioner gå med underskott (DS 16/6).
En del av den hastigt försämrade ekonomin i regionerna beror på inflationen, allmänna kostnadsökningar och ökande kostnader för pensioner. Dessutom har flera statsbidrag som infördes under pandemin fasats ut.
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) varnar för att regionernas underskott ligger på en högre nivå än under 1990-talskrisen. Det ser särskilt illa ut för Region Sörmland som har det största beräknade underskottet av alla regioner per invånare med 4 000 kronor. Enbart för hälso- och sjukvården rör det sig om ett underskott på cirka 900 miljoner kronor. (P4 Sörmland 26/8)
För att mildra effekterna av underskotten vädjar nu regionerna till regeringen om extra statsbidrag i höstens budget. Från att ha visat dem kalla handen har finansminister Elisabeth Svantesson (M) de senaste månaderna allt tydligare hintat att det kommer någon form av tillskott. ”Välfärden ska inte lämnas i sticket” som Svantesson uttrycker det. Vad det innebär är dock ännu oklart.
Enligt Svantesson kommer det att finnas ett reformutrymme på 40 miljarder kronor i budgeten. I juni beräknade SCB att regionerna skulle gå back med 20 miljarder i år. Det säger sig självt att Svantesson inte kommer att spendera hälften av reformutrymmet för att kompensera regionerna för deras underskott.
Något blir det ändå. Hur mycket återstår att se. Under tiden får regionerna göra sitt bästa för att minska kostnaderna.
Det gör man även i Region Sörmland. Till P4 Sörmland säger regionens hälso- och sjukvårdsdirektör Magnus Johansson: ”Vi kommer behöva tvingas till prioriteringar, vad är det vi måste bedriva”.
Beslutet i våras att införa ett hyrstopp av sjuksköterskor var en sådan prioritering. Nu har regionens tjänstemän tagit fram ett förslag på ytterligare besparingar som innebär att 35 tjänster kan försvinna. Det rör sig om hälften av personalen på tre avdelningar: läkemedelscentrum, sjukhusbiblioteken och utvecklingsavdelningen. Just nu genomförs en riskanalys och förslaget väntas klubbas i oktober.
Till Eskilstuna-Kuriren erkänner Magnus Johanson rakt upp och ned att "det är en klar försämring vi gör med det här förslaget, det råder inga tvivel om det." (30/8)
Så varför lägger man fram förslaget? Att stryka ett streck över de 35 tjänsterna är en enkel åtgärd på pappret för att snabbt minska kostnaderna. Desto svårare är det att ta tag i de strukturomvandlingar som skulle behövas. Men det finns lågt hängande frukter som skulle kunna plockas redan nu. Under pandemin slopades, på personalens initiativ, exempelvis en hel del onödig administration. Sjukvården fungerade utmärkt och fler timmar frigjordes till själva vården. Liknande initiativ behövs än en gång.