Den före detta sverigedemokratiske riksdagsledamoten Roger Richthoff från Mariefred har gått med i det lilla partiet Alternativ för Sverige (AFS). Det är inte direkt oväntat. AFS är naturlig hemvist för Richthoff som redan som sverigedemokrat och partiets ledande försvarspolitiker krokade arm med öppen högerextremism och putinism.
Hans samröre med den miljön accepterades länge av SD-ledningen, ända tills för en månad sedan då Richthoff delade på Facebook en konspirationsteoretisk och antisemitisk film som rättfärdigade Rysslands krig mot Ukraina.
När partiledningen väl känt sig tvungen att inleda ett uteslutningsärende mot Richthoff valde han att lämna partiet och har nu alltså funnit en ny hamn.
Han gör därmed samma resa som den tidigare partiledaren Mikael Jansson. Även han representerade SD i riksdagens försvarsutskott men bytte till det då nybildade AFS valåret 2018.
De två partierna har gemensam historia. AFS bildades 2018 av ledarna för SD:s utsparkade ungdomsförbund, då det blev för radikalt men framför för självständigt i förhållande till moderpartiet, och drog med sig även flera äldre SD-politiker. De ansåg AFS stå för en renare, mer ursprunglig högernationalism.
Dessa människors lojalitet ligger dock inte hos Sverige utan hos deras egen snävt definierade folkgrupp, deras stam. Följdriktigt orienterar de sig mot utländska aktörer som ger dem understöd i stamkriget och misstänkliggörandet av det så kallade etablissemanget. Och de tongivande bland dessa utländska aktörer är vårt lands fiender.
Många SD-politiker som lämnar partiet kliver öppet in i den typen av Moskvavänliga miljöer. Närheten till den ryska regimens värderingar och budskap är en röd tråd i det större nätverk som förljuget kallar sig ”Sverigevänliga”.
AFS ordförande, Gustav Kasselstrand, har vid flera tillfällen uttryckt sig positivt om Vladimir Putin. Han och andra av partiets företrädare besökte 2018 en konferens i Moskva – arrangerad bland annat av politiker som står på EU:s och USA:s sanktionslista – vars syfte var att bygga nätverk och samarbeten mellan den ryska regimen och aktörer i väst.
Ingen bör inbilla sig att dessa politikers lojaliteter och synen på den ryska regimen slår om från en dag till en annan när de lämnar Sverigedemokraterna. De har samma värderingar när de sitter i riksdagen på SD-mandat.
Allt detta gör SD:s deltagande i svenskt politiskt beslutsfattande till en säkerhetsrisk. Det gäller särskilt politiker som likt Jansson och Richthoff haft tillgång till försvarskänslig information. Sverigedemokraterna borde därför inte bara hållas borta från svensk regeringsbildning utan även stängas ute från allt politiskt arbete med försvarsfrågorna. På samma sätt som de övriga partierna hanterade VPK under kalla kriget.