Bör 16-åringar ha rösträtt? I riksdagen har bara Miljöpartiet denna uppfattning. Men nu ansluter sig en betydelsefull röst till lägret. Olle Wästberg, ordförande i den demokratiutredning som tillsattes 2014, meddelar att han kommer att föreslå detta. I vissa kommuner ska det genomföras försök med röstning från 16 år i valen 2018 och 2022. Tanken är att rösträttsåldern i kommun- och landstingsvalen därefter sänks generellt.
Dessa argument från Wästberg, presenterade i en debattartikel i tisdagens Expressen, måste ses som de starkaste:
- Eftersom Sverige i praktiken har val enbart var fjärde år är den faktiska ålder då man röstar första gången 20 år i genomsnitt. Med en sänkning av rösträttsåldern till 16 blir genomsnittet drygt 18 år.
- Myndighetsåldern är inte en utan flera som gäller vid olika livssituationer. Man blir straffmyndig vid 15 år. Skolplikten upphör efter det nionde skolåret, när de allra flesta är antingen 15 eller 16 år. På Systembolaget gäller 20 år.
- Sänkt rösträttsålder kan styra skolans undervisning i samhällskunskap mer mot svensk politik och svenska lokalval.
- Om man går till valurnan som ung kan sannolikheten öka att man fortsätter göra det som äldre.
Vid sidan av dessa argument i Expressen har Wästberg i andra forum nämnt integration. Valdeltagandet bland nyanlända som saknar svenskt medborgarskap men får rösta i lokalvalen är lågt. Att människor i den gruppen får rösta tidigare blir då särskilt viktigt för deras etablering i Sverige.
Är dessa argument tänkvärda? Ja. Är de övertygande? Nej.
När allt kommer omkring är det orimligt att åldersmässigt frikoppla politiska rättigheter från andra rättigheter som invånare i Sverige tillerkänns. För trots existensen av flera "myndighetsåldrar" finns en huvudsaklig gräns som går vid 18 år. Det är från den dag man fyller 18 som man får flytta hemifrån utan föräldrarnas medgivande, fritt förfoga över sin ekonomi och ingå bindande avtal, dricka alkohol och köpa tobak, köra bil själv, gifta sig (där dispensen från 18 år nyligen avskaffades).
20-årsgränsen för köp av alkohol på Systembolaget är ett undantag som motiveras med alkoholpolitiska skäl. Men denna avvikelse uppåt i åldern kan knappast vara ett argument till att sänka en annan åldersgräns.
Det blir inte helt lätt att förstå varför en ungdom som inte kan ta många steg i samhället utan målsmans underskrift ska ges rätt att indirekt fatta beslut som samma målsman måste rätta sig efter.
Sänkt rösträttsålder kan heller inte ses som en lösning på ett valdeltagande i kris. Det har ökat i de tre senaste riksdagsvalen och var förra året på en mycket hög nivå i internationell jämförelse, knappt 86 procent. Även i de två senaste EU-parlamentsvalen steg det svenska valdeltagandet, på tvärs mot den europeiska trenden.
Den svenska rösträttsåldern hänger alltså väl ihop med övriga rättigheter kopplade till ålder och det finns inget politiskt legitimitetsproblem som motiverar en så radikal åtgärd.
Möjligen kan man diskutera om inte rösträtten i allmänna val bör träda in från det år man fyller 18 år. Så att färre av dem som blir myndiga relativt nära men inte före den fasta valdagen i september behöver vara nästan 22 år innan de får rösta första gången.