Strängnäs kommun, Jacob Högfeldt kommunalråd (M), Anders Härnbro, kommunalråd (S).
Sörmland visade vägen. När Socialdemokraterna och Moderaterna 2010 gick ihop för att styra Katrineholm var ett sådant samarbete mycket ovanligt. 2014 följde Eskilstuna, Strängnäs och Gnesta efter. Alla styrena finns kvar, i över ett årtionde har fyra Sörmlandskommuner styrts av S och M tillsammans. Efter valet 2022 tillkom Nyköping. Nu styr de traditionella huvudmotståndarna fem av nio kommuner i Sörmland.
Trots allt tal om blockpolitik och behovet av en majoritet utan Socialdemokraterna får statsminister Ulf Kristersson finna sig i att både hans hemstad Strängnäs och barndomsstad Eskilstuna sedan länge styrs av M och S – i vad som synes vara bästa samförstånd.
Den här trenden gäller inte bara Sörmland. Efter valet 2022 ingick både Socialdemokraterna och Moderaterna i styrande koalitioner i 57 av 290 kommuner. I 20 av dessa styrde man utan något ytterligare parti i koalitionen,
Därefter har ytterligare sex kommuner tillkommit. Bara ett S+M styre, det i Vadstena har hittills spruckit.
Varför verkar partierna trivas tillsammans? En rapport av Johan Wänström, Centrum för kommunstrategiska studier, ger ledtrådar. Ledande socialdemokrater och moderater i samverkanskommuner har intervjuats om hur de upplever det gemensamma styret.
De är genomgående mycket positiva. Skillnaderna i sakpolitik visade sig inte vara så stora, båda partierna tycker sig ha fått igenom mycket av det egna programmet. Främst handlar det dock om beslutsförmåga och handlingskraft.
Flera säger sig ha negativa erfarenheter av tidigare samarbeten, ofta med flera mindre partier. Det blev för mycket "tjafs" med medlemsinflytande och nya krav från de små samarbetspartierna. Nu är det "raka rör", överenskommelser gäller och genomförs
När God morgon världen i P1 gjorde ett inslag om rapporten intervjuades Eskilstunas radarpar Jimmy Jansson (S) och Jari Puustinen (M). De betygade det goda samarbetet och att de inte ville göra det jobbigt för den andre. Två partier ansågs tillräckligt för att få ett effektivt samarbete. De stod fast vid åsikten att de båda partierna borde samarbeta också på riksplanet.
Wänström, vars rapport heter "Lika partier leka bäst?", menar att partikulturen är betydelsefull. Både S och M är vana att styra och ställa. Fattade beslut gäller, liksom ingångna överenskommelser. Det skiljer sig från mindre partiers betoning av förankring och behov att profilering.
Nu är det kanske inte så konstigt att partiföreträdare försvarar det samarbete de ingår i. Men det är ändå noterbart att de här ledande företrädarna tror på S+M styre på fler ställen.
S och M styr tillsammans i statsminister Ulf Kristerssons (M)
hemstad Strängnäs och barndomsstad Eskilstuna.
En risk som flera nämnde var att väljarna skulle ogilla att de traditionella motståndarna styrde ihop. Hittills har dock straffet från väljarna uteblivit. S och M har behållit majoriteten i Eskilstuna, Strängnäs och Katrineholm.
Det finns fördelar med att S och M styr. Det kan bli mindre plottrigt när färre partier behöver enas, uppgörelser står fast. Andra partier kan behöva se över hur de agerar i förhandlingar om de vet att S och M kan gå ihop. Uppluckrad blockpolitik är ett sätt att begränsa ytterpartiers inflytande.
Men det finns också tydliga risker när maktpartierna styr tillsammans. Oppositionen riskerar att försvagas när den är liten och oenig. Öppenhet och respekt för meningsmotståndare kan minska, som flera gånger framhållits i ledare i tidningen. Beslutsförmåga kan övergå i halsstarrighet, där misstag inte erkänns och rättas till.
Granskande medier har alltid en viktig uppgift. Men den blir än större när partierna, som i Eskilstuna och Strängnäs, styr år ut och år in.