MÄnga politiker Àr överens om att svensk integrationspolitik mÄste fungera bÀttre. Men det rÀcker inte att ringa in problemet. Politikerna mÄste ocksÄ kunna peka pÄ fungerande lösningar.
En av sakerna de kan börja med Ă€r att lĂ€sa en fĂ€rsk rapport frĂ„n Institutet för Arbetsmarknads- och Utbildningspolitisk UtvĂ€rdering (IFAU). Den heter "Etablering av nyanlĂ€nda flyktingar â effekter av en tidig och intensiv arbetsmarknadspolitisk insats" och gĂ„r igenom precis det.
Författarna har studerat en försöksverksamhet i Göteborg under 2016â2020 som Arbetsförmedlingen, Göteborgs stad och den största fastighetskoncernen i Göteborg, Förvaltnings AB Framtiden drev. Uppdraget: FĂ„ flyktingar med kort utbildningsbakgrund (ej avklarade gymnasiestudier) som nyss beviljats uppehĂ„llstillstĂ„nd i jobb sĂ„ snabbt som möjligt.
Forskarna, tillsammans med Arbetsförmedlingen, identifierade 140 potentiella deltagare, varav hÀlften erbjöds en intensiv integrationsplan. Den andra hÀlften utgjorde en kontrollgrupp som i stÀllet följde reguljÀr ordning med 15 timmars SFI i veckan samtidigt som de fick söka jobb pÄ egen hand.
En klar majoritet av de tillfrÄgade flyktingarna tackade ja till den intensiva etableringsmetoden. Under tre mÄnader fick de genomgÄ extra sprÄktrÀning anpassade efter sin förmÄga och kurser pÄ svenska inom service, samhÀllsintroduktion och en del annat motsvarade 40 timmar i veckan. Delar av denna sprÄkutbildning fortsatte dÀrefter parallellt med ett halvÄrs arbetspraktik och avslutades med professionellt stöd frÄn arbetsförmedlare.
Resultatet: Skillnaderna mellan de tvĂ„ grupperna Ă€r betydande. De som deltagit i det intensiva programmet hade under det hela det första Ă„ret haft en vĂ€sentligt högre sysselsĂ€ttning (30â40 procent) Ă€n de som inte fĂ„tt tillgĂ„ng till samma Ă„tgĂ€rder (10â20 procent). De som genomgick SFI och sökte jobb pĂ„ egen hand kom visserligen sĂ„ smĂ„ningom ifatt i sysselsĂ€ttning, fast först tre Ă„r efter att verksamheten upphörde.
SprÄkundervisningens högre tempo i kombination med andra ÄtgÀrder, som att försÀkra sig om att handledare pÄ praktik inte kunde deltagarens förstasprÄk, kan ha spelat stor roll. Samtidigt ska inte personlig motivation eller attityder underskattas. Exempelvis kan vi se hur de positiva effekterna pÄ kvinnorna i intensivspÄret inte var lika betydande som det var för mÀnnen. Vad det beror pÄ Àr inte helt klart. Men det Àr inte otÀnkbart att förestÀllningar om könsroller hemifrÄn som ett uttalat hemmafruideal dÀmpat en effekt som hade kunnat vara Ànnu starkare.
Insatserna var ocksÄ en vinst för samtliga involverade. Flyktingarna hittade jobb mycket snabbare och fick dÀrmed ocksÄ en egna inkomster. De offentliga aktörerna behövde förvisso initialt lÀgga mer pengar pÄ insatserna Àn vanligt. Men de fick tillbaka det i andra staplar. Det handlar om mer skattemedel frÄn fler jobbade timmar och lÀgre utgifter för olika sorters ekonomiskt stöd.
Forskarna slĂ€nger förvisso in en brasklapp att de inte har lyckats fĂ„ tillgĂ„ng till precis alla kostnader och intĂ€kter. Men deras sammantagna bedömning Ă€r att insatserna Ă€r sjĂ€lvfinansierande! Att projektet i Göteborg byttes mot andra försöksverksamheter Ă€r dĂ€rför trĂ„kigt â mycket talar för att det bör replikeras och prövas pĂ„ fler hĂ„ll. Varför inte i den hĂ€r delen av Sörmland?