Att demokratiska styrelseskicket var grundmurat i USA var många av oss länge övertygade om. Men så valdes Donald Trump till USA:s 45:e president.

Under fyra år fick vi bevittna en politisk cirkus: USA styrdes av en president som gödde konspirationsteorier, avfärdade kritik i media som ”fake news” och som dammade av ”America First” en nationalistisk och isolationistisk slogan. 

Det hade varit illa nog med en president som agerade på det här sättet. Tyvärr följde representanter för hans parti, Republikanerna, i hög grad efter. 

När Trump förlorade presidentvalet vägrade han att acceptera valresultatet. Han framförde, utan bevis, anklagelser om valfusk. Efter ett tal där han uppmanade till fortsatt kamp stormade hans anhängare Kapitolium. Allt för att hindra kongressen att fastställa de elektorsröster som skulle slå fast att Joe Biden valts till president. 

Under tisdagen är det val i USA igen. 

Det är mycket som står på spel i det så kallade mellanårsvalet. 

Det handlar i första hand om valet till kongressens två kammare: representanthuset och senaten. Om demokraterna förlorar majoriteten i kongressen förvandlas president Joe Biden till en ”lame duck”. Det får naturligtvis följdverkningar för den politik som kommer att föras. 

En fråga med direkt påverkan på vårt närområde är stödet till Ukraina. 

Det är en fråga som splittrar Republikanerna. Representanthusets nuvarande minoritetsledare Kevin McCarthy har signalerat att Republikanerna överväger att stoppa eller kraftigt minska det militära stödet till Ukraina. USA har enligt McCarthy tillräckligt med egna, ekonomiska, problem. Andra republikaner är inte övertygade om denna isolationistiska ”America First"-doktrin. De håller fast vid linjen att ge fortsatt militärt stöd.

Valet ger besked om vilken sida av partiet som får flest röster. Men ett indraget amerikanskt stöd skulle få stora konsekvenser för Ukrainas möjligheter att försvara sig. 

En annan och kanske viktigare del av valet är sker dock på delstatsnivå, där 27 så kallade delstatsministrar ska väljas. Det är normalt sett ett ämbete som inte får så mycket uppmärksamhet. Men delstatsministrarna har en nyckelroll för att se till att vallagen följs och att resultaten efterlevs. Det har gjort dem intressanta.

Två månader efter presidentvalet 2020 ringde Trump upp delstatsministern i Georgia, republikanen Brad Raffensperger, och uppmanade honom att ”hitta” 11 780 röster. Raffensperger vägrade, eftersom rösterna inte existerade.

Men med rätt person på posten kan beskedet bli ett annat efter nästa val. Stora kampanjer har därför bedrivits för att Trumplojala valförnekare ska väljas till delstatsministrar. 

Så kan man förbereda sig för att undergräva demokratin – en delstat i taget.