Tidningen Fokus rankar varje år kommunerna efter var det är bäst att leva. I år klättrade Eskilstuna rejält på listan. Men det handlade om att gå från en usel plats till en medioker. Från plats 260 av 290 kommuner till plats 141. Sörmlandskommunerna hade över lag svaga placeringar.
Bäst var Katrineholm med plats 107, vilket har kommenterats i Katrineholms-Kuriren. Växande kommuner med pendling som Strängnäs (175), Trosa (260) och Gnesta (287) kom långt ned på listan. Bättre gick det för kommuner i Västmanland, Västerås hade placering 29, fem Västmanlandskommuner kom före bästa Sörmlandskommunnen Katrineholm.
Är rankingen, som har funnits sedan 2006 alls något att bry sig om? Här ska en mängd kriterier vägas samman och över åren har kommunerna åkt både upp och ned. Fokus har jämfört utbildning, vård, jobb, infrastruktur, trygghet, serviceutbud, fritid, privatekonomi och kommunens ekonomi. Under varje punkt ska flera olika delar vägas in. Sedan ges punkterna olika tyngd. Privatekonomi är viktigast, medan kommunens ekonomi och tillgång till vård väger lättast i sammanjämkningen.
Fokus har i år bytt analysmodell. Den här gången finns, som ett tidens tecken, närheten till skjutningar och utsatta områden med som något som drar ned poängen. Stor vikt läggs vid privatekonomi, till hur stor bostad en genomsnittlig lärarlön i kommunen räcker vägs in tillsammans med hur hög kommun- och regionskatten är.
Det har gjort att Norrland stormar fram, Luleå är etta och Umeå tvåa. Gängbrottsligheten har inte nått Norrland, den gröna industrivågen väcker framtidstro, städerna har universitet och är tillräckligt stora för att ha bra serviceutbud och goda kommunikationer. Därefter följde flera lågskattekommuner runt Stockholm tillsammans med Karlstad och Mölndal.
Däremot gick det med den nya modellen dåligt för populära turistorter som Sälen, Åre, Älvdalen och skärgårdskommuner som Orust. Folk med gott om pengar efterfrågar fritidshus, vilket driver upp huspriserna men inte skatteintäkterna (de betalar ofta kommunalskatt på annat håll.) Samtidigt är serviceutbudet och kommunikationer inte så bra, och det kan vara ett bit till gymnasieskolor och universitet. Det ger låga poäng i flera kolumner, de höga huspriserna blir ett "sänke".
Något liknande drabbar lågt placerade Gnesta och Trosa, samt i någon mån Strängnäs. De är populära och växande pendlingsorter, vilket driver upp bostadspriserna. Samtidigt är det lokala serviceutbudet, kommunikationerna, närhet till skolor med mera är inte på topp. Resultatet blir låga poäng i rankingen.
De under lång tid, så när som på sista året, skenande bostadspriserna, ställer till det. De skapar större ekonomiska klyftor, och gör det svårt för människor utan startkapital att äga bostäder på attraktiva orter. Men de högre priserna kan vara till fördel för enskilda individer. De som ägde en bostad innan prisuppgången eller kom in ganska tidigt i den bor både utan stora kostnader och kan öka sin förmögenhet. Är man dessutom bilburen är brist på kollektivtrafik eller lokalt serviceutbud kanske inte så betungande.
Fokus har lyft fram samhällsekonomiska kostnader med skenande bostadspriser och utarmad service. Men privatekonomiskt är de höga priserna med dagens skattesystem fördelaktigt för många. Inte minst i kommuner en bit ned på rankingen.