Det finns få beskyllningar som är värre än att ett beslut inte tar hänsyn till förutsättningarna på landsbygden. Då framstår politikern eller tjänstemannen som en verklighetsfrånvänd storstadsbyråkrat, som jobbat fram en skrivbordsprodukt som möjligtvis fungerar i Stockholms innestad.
Ta bensinpriset. En höjning känns givetvis mest för dem som kör långt med bensinslukande bilar.
Men det är inte samma sak som att varje skattehöjning är höjden av oförstånd och att besluten tas med den sluga baktanken att landsbygden ska dö, vilket det ibland framställs som. När skatten vid årsskiftet höjdes med 26 öre per liter, innebar det exempelvis en merkostnad på 234 kronor per år för en bil som kör 1 500 mil och drar 0,6 liter, och 464 kronor om bilen drar 1,19 liter, enligt Expressens uträkningar. På samma sätt gör den debatterade flygskatten att det kostar 60 kronor mer att flyga inrikes.
Även om hundralapparna som går till flyg- och bensinskatt är pengar som många gärna hade använt till annat, har utgifterna ingenting med landsbygdens eventuella överlevnad att göra. Så är det även med Trafikverkets beslut att sänka hastigheten från 90 till 80 kilometer i timmen på flera statliga vägar som saknar mitträcke eller liknande, bland annat riksvägarna 52 och 53 i Sörmland, även om 15 kommunalråd i Dalarna håller upp stoppskylten. De menar att Trafikverket är "totalt tondövt", har gjort förändringen "trots påtaglig brist av konsekvensanalyser" och att "det är svårt att dra någon annan slutsats än att restid för folk på landsbygden är utan värde för Trafikverket" (Expressen, 20/11).
Låt oss därför göra en räkneövning.
Enligt Trafikverket tar det 51 sekunder extra att köra en mil om hastigheten sänks från 90 till 80 kilometer i timmen. Det är drygt 8 minuters längre restid för den som åker 10 mil, förutsatt att personen tidigare kunde köra 90 kilometer i timmen överallt där man fick köra 90, vilket ofta inte var fallet.
Med tanke på att risken att dö vid en frontalkrock beräknas minska med så mycket som 40 procent – motsvarande sju liv per år – om hastigheten sänks från 90 till 80, och även antalet allvarliga personskador förväntas bli färre, känns 51 extrasekunder per mil som en rätt liten uppoffring (P1-morgon, 21/11). Lägg till att sänkningen dessutom gynnar både plånboken och miljön, eftersom förbränningen är effektivare vid 80 än vid 90, vilket gör att koldioxidutsläppen minskar och att varje kilometer blir billigare att köra.
Då är det svårt att dra någon annan slutsats än att Trafikverket har satt upp nya hastighetsskyltar för att rädda liv.