Moderaterna vill sänka den ålder då en ung person kan bli dömd för brott. Det bestämde partiet på sin stämma i Västerås i helgen. Mer exakt vill Moderaterna utreda sänkt straffmyndighetsålder som i dag är 15 år, utan att ange någon ny ålder.

Att säga ”utred” är mjukare än att säga ”sänk”. Det knyter an till hur lagstiftning går till i praktiken och speglar också viss osäkerhet inför frågan hos många moderater. 

Men viljeinriktningen är tydlig. Moderaterna ser sänkt straffålder som en möjlig väg till färre brott.

Hur pass välgrundat är ett sådant antagande? Leder sänkning av den ålder där åtal och dom är aktuella till att brottsligheten bland unga minskar?

Slutsatserna av internationell forskning pekar i olika riktningar. En studie från Århus universitet, som kom för två år sedan, är dock särskilt intressant, eftersom den tittar på effekterna av sådan lagändring i ett grannland i närtid. 

Forskarna studerar effekterna av Danmarks tillfälliga sänkning av straffmyndighetsåldern från 15 till 14 år. Den lägre åldersgränsen infördes i juli 2010 på initiativ av den dåvarande borgerliga regeringen och var i kraft i 20 månader, varefter straffåldern återställdes till 15 år av en socialdemokratiskt ledd regering.

Forskarna konstaterar att 14-åringar inte begick brottsliga handlingar i mindre utsträckning när de kunde bli dömda för dem. Därtill såg man en ökad benägenhet till återfall i brott i åldersgruppen när straffmyndighetsåldern hade sänkts.

Resultatet ligger i linje med det som kriminologer kallar stämplingsteorier. Enligt dem får unga brottslingar som utsätts för rättsliga åtgärder ändrad, mer destruktiv, självuppfattning. Deras förekomst i straffregister försämrar deras chanser på arbetsmarknaden. Social exkludering från uppbyggliga miljöer leder i sin tur till ökade kontakter med brottsaktiva.

Dessa slutsatser kan inte annat än vaccinera danska politiker från den här typen av experiment under lång tid framöver. Vissa av deras svenska kollegor har också en del att lära.