I kristid är det många händelser, som vid andra tillfällen hade skapat diskussioner, som flyger under radarn. Så är det med den tidigare sörmländske riksdagsledamoten Stefan Jakobssons (SD) fortsatta öden och äventyr.
I februari dömdes han av Eskilstuna tingsrätt för 39 fall av bedrägeri till villkorlig dom. Han ålades att betala skadestånd till Riksdagsförvaltningen på närmare 11 000 kronor samt stå för sina egna advokatkostnader på knappt 113 000 kronor. Det blev priset för att göra privata taxiresor och bo på hotell, och skicka notan till riksdagen. Om det har EK/ST berättat.
För två veckor sedan löpte tiden ut för överklagande till hovrätten. Jakobsson valde att inte överklaga vilket innebar att domen vann laga kraft. Den före detta riksdagsledamoten är nu officiellt dömd brottsling.
Hur ser Sverigedemokraterna på den saken? Ja, partiledningen förstod redan när hans vidlyftiga taxiåkande och hotellövernattningar avslöjades i valrörelsen 2018 att han skulle bli en belastning som förtroendevald.
Jakobsson förmåddes att överge sin kandidatur till riksdagen och till Strängnäs kommunfullmäktige. Men i enlighet med partiledaren Jimmie Åkessons löfte att ta hand om honom – ”kliv av så löser vi det på annat sätt” – anställdes Jakobsson direkt efter valet på SD:s riksdagskansli.
Så vad händer nu? När domen föll i Stockholms tingsrätt skrev Sverigedemokraternas presschef Henrik Gustafsson följande i en kommentar till Aftonbladet:
”Vi behöver naturligtvis i grunden titta på beslutet och föra fortsatta samtal internt. Detta är en komplex fråga av flera skäl, då inte minst med tanke på relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det är viktigt att komma ihåg att detta berör en person som är anställd hos oss och alltså inte en person som är förtroendevald.”
Tittandet och de interna samtalen tycks fortgå, eftersom SD inte meddelat att Jakobsson sparkas. Men Gustafssons ord är struntprat. Grundfrågan är inte komplicerad: Stefan Jakobsson är dömd bedragare. SD hävdar att partiet är hårt mot brottslingar. Därmed måste han kastas ut.
Och i den mån det finns komplikationer i ärendet har Sverigedemokraterna skapat dem själva. Förundersökningen mot Jakobsson inleddes i slutet av september 2018. Han var då formellt inte misstänkt för brott men SD kunde och borde ha utgått från ett värsta scenario. I stället lät de honom gå över till en tjänst på partiets riksdagskansli.
SD:s presschef hävdar att Jakobsson har varit tjänstledig från en tjänst som partitjänsteman och bara gått tillbaka. Det är svårt att förstå eftersom han sedan 2011 har varit tjänstledig för förtroendemannauppdrag från en lärartjänst i Stallarholmen.
Men oavsett hur det förhåller sig med det står det klart att SD-ledningen hela tiden har varit inriktad på att ordna en mjuklandning för Jakobsson, nu i form av en månadslön på drygt 55 000 kronor i månaden enligt uppgift från honom själv.
Det är orimligt. Denna brottsling ska inte stå på ett riksdagspartis lönelista.