Samma dag levererade Expressen ett bevis för en av huvudteserna i ledaren – ett tilltagande kompromissande med principen om relevans vid redovisning av etnicitet vid brott.
Huvudledaren i Expressen, med beteckningen liberal, påpekar att det är viktigt att polisuppgifter är korrekta men välkomnar samtidigt det som man ser som ökad öppenhet hos polisen. Ledarredaktionen skriver: "Att få veta så mycket som möjligt om förövarna är relevant i det upptrissade läge som råder – både för att bringa klarhet och för att hitta strategier för att öka tryggheten. Alternativet är gissningar och ryktesspridning, vilket skulle leda till ännu mer oro."
Gränsen för polisens öppenhet och, får man förmoda, för det publicerbara i medier, bör alltså flyttas på grund av "det upptrissade läge som råder". Med andra ord: Trissa upp, gissa offentligt och sprid rykten, så avslöjar polis och medier sådant som de annars inte hade avslöjat.
"Att få veta så mycket som möjligt om förövarna" syftar i detta fall på sådant som medborgarskap, födelseland, om personen är asylsökande och liknande. Det mesta av detta finns tillgängligt – när det gäller personer som är dömda för brott.
Men många anser att det inte räcker. De vill veta saker om möjliga gärningsmän som enbart är misstänkta på ett tidigt stadium, trots att dessa uppgifter måste betraktas som osäkra. Alla som jobbar med de här frågorna vet också att brottsanmälningarna är en dålig indikator på hur den faktiska brottsligheten ser ut.
Men polisen är satt under tryck av diverse opinionsbildare och försöker svara upp mot det. I uppdraget till kartläggningen "Lägesbild av sexuella ofredanden samt förslag till åtgärder" som presenterades i maj finns inget om medborgarskap och utländsk härkomst. I rapporten finns däremot ett sådant marknadsanpassat fokus. De misstänktas utländska medborgarskap, där sådant har konstaterats, lyfts fram vid flera brott. Polisen väljer till och med att citera ur brottsanmälningar där misstänkta "såg ut att vara araber och talade utländska" eller var killar "med afrikanskt ursprung".
Det handlar om sexuella ofredanden i grupp. I en mening som har citerats flitigt i medier heter det att vid brott som utförts av en större grupp gärningsmän är dessa främst utländska medborgare.
Men hur många är de här brotten? I polisens sammanställning av anmälningar under 2015 och början av 2016, uppdelat på olika miljöer där brotten ska ha ägt rum, finns omkring 2 500 sexuella ofredanden mot personer under 18 år. Av dessa rör mellan 50 och 100 ofredanden i grupp (en exakt totalsiffra saknas i rapporten). Det totala antalet anmälningar för sexuella ofredanden på evenemang, dit de nu så omdebatterade ungdomsfestivalerna räknas, är 50.
Alla sexuella ofredanden bör självklart tas på allvar. Men den extrema fokuseringen i debatten på en väldigt liten del – några få procent – av de anmälda brotten ger en missvisande bild av problemet.
Så mycket för den klarhet Expressen och andra efterlyser.