Försäkringskassan har en mängd råd till arbetsgivare om hur de kan förebygga sjukfrånvaro bland sin personal. Bland annat skriver myndigheten: ”Bra arbetsmiljö och ett gott arbetsklimat bidrar till en lägre sjukfrånvaro. Frånvaro kostar oftast mer än vad till exempel sjuklönen kostar. När du agerar tidigt kan du förebygga sjukskrivningar och behovet av lång rehabilitering och kostnader för sjukfrånvaro minskar.”
Att det lönar sig för arbetsgivare att aktivt motverka sjukfrånvaro kan tyckas så självklart att Försäkringskassan inte ska behöva påpeka det. Men råden finns där för att detta arbete inte sällan brister.
Under pandemin ökade sjukfrånvaron i många kommuner. Många kommunanställda – exempelvis inom skolan, förskolan, hemtjänsten och på äldreboendena – fortsatte att gå till jobbet varje dag. De utsattes för smitta. Samtidigt skärptes rekommendationerna för när de skulle sjukskriva sig.
Med tanke på detta borde sjukskrivningarna ha minskat bland kommunens anställda mellan 2022 och 2023. Så ser det också ut om man jämför sjukfrånvaron i samtliga kommuner i Sverige. Enligt statistik som sammanställs av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) sjönk den från 8,2 procent år 2022 till 7,5 procent 2023.
Men något så enkelt samband finns inte i kommunerna i Sörmland. Totalt sett har visserligen sjukfrånvaron minskat: från 8,6 procent 2022 till 8,4 procent förra året. Men jämfört med riket är ändå sjukfrånvaron hög.
Det finns också stora skillnader mellan kommunerna. Högst sjukfrånvaro finns i Vingåkers och Oxelösunds kommuner med en frånvaro på 9,7 procent. Den är lägst i Trosa och Gnesta med 7,7 procent, vilket ändå är högre än rikssnittet.
Ingen kommun har därför anledning att fira särskilt mycket – även om det finns flera ljuspunkter i siffrorna. I Nyköping har sjukfrånvaron gått ned med 1,2 procentenheter på ett år, från 10,2 till 9,0. Den har också minskat i Strängnäs som gått från 8,4 till 8,0 procent. Även i Oxelösund minskade frånvaron med -0,4 och i Flen med -0,3 från 8,5 till 8,2 procent.
Vingåkers sjukskrivningsnivå har inte förändrats mellan 2022 och 2023. Det har inte heller nivån i Katrineholm, som hade 8,5 procents frånvaro 2023. I två kommuner Eskilstuna och Trosa har den till och med ökat. I Trosa med 0,1 procentenheter och i Eskilstuna med 0,3 procent – från 7,8 till 8,1 procent.
Samtliga kommuner i Sörmland – i synnerhet de kommuner som har samma eller en ökande frånvaro – behöver intensifiera sitt arbete för att minska risken för sjukdom bland sina medarbetare.
All frånvaro går inte att påverka. Men det finns tydliga samband mellan en dålig arbetsmiljö, bristande arbetsklimat och sjukskrivning. Det är faktorer som i högsta grad går att påverka – inte minst genom förebyggande arbete. Det visar exempel från en rad kommuner.
Minskad sjukfrånvaro är dessutom en åtgärd som gynnar alla berörda. Eller som hr-chefen Annika Alfredsson i värmländska Grums uttrycker det. Kommunen ”sparar inte bara pengar, det är en väldigt stor vinst för medarbetarna som inte behöver vara sjuka, men framför allt för kvaliteten i verksamheten eftersom ordinarie personal är på plats.” (DS 7/3)
Att minska sjukskrivningarna i varje sörmländsk kommun borde därför ligga högt på dagordningen.