Elevers slutbetyg ska spegla deras kunskaper och prestationer. Så är det inte alltid.
I en genomgång Dagens Nyheters Kristoffer Örstadius gjorde tidigare i veckan framgår att elever får olika betyg beroende på vilken skola de går på. Och skillnaderna kan vara väldigt stora. Det är en slutsats som redan dragits i flera andra studier och myndighetsrapporter. Men det är ändå betydelsefullt att medier dyker djupt och förklarar statistiken.
Ett sätt att mäta hur (o)lika skolor bedömer sina elever är att jämföra elevers slutbetyg med resultatet på nationella proven. Enligt skolverket siffror för läsåret 2018/2019 går det att läsa ut följande: I ämnet matematik fick 40 procent av eleverna i kommunala skolor högre slutbetyg än vad de presterat på nationella proven, för fristående skolor var det 35 procent. I svenska och engelska är skillnaderna inte alls så stora. Samtidigt är inte det hela bilden.
Olika skolor har olika förutsättningar. Kommunala skolor har ofta en större andel elever som får F (underkänt) i slutbetyg än friskolor. Friskolorna har i sin tur en större andel elever som får betyget A (högsta). Internationella Engelska Skolan i Eskilstuna har exempelvis en mindre andel underkända elever i matematik än kommunala Årbyskolan. En elev som fått E på ett provresultat kan få ett högre betyg. Men en som fått A kan inte få högre än A.
När Östadius tagit hänsyn till detta träder ett mönster fram: friskolorna är mer generösa i betygsättning än kommunala skolor, både i grund- och gymnasieskolor. Friskolor sätter dessutom oftare än kommunala skolor ett godkänt betyg på elever som fått underkänt på nationella proven.
Men skillnaderna i betygsättning är ett genomgående problem i hela skolsystemet. Det finns även kommunala skolor som gör mer ”generösa” bedömningar och fristående skolor som gör striktare.
De skolor som år efter år sätter högre betyg än vad som presteras på de nationella proven behöver fundera över varför det är så. I Sörmland är Internationella Engelska Skolan i Eskilstuna en som bör göra det liksom Motessoriskolan i Strängnäs.
När skolor sätter överbetyg i stället för att hjälpa elever nå målen riskerar ungdomarna få stora problem på gymnasiet eller universitetet. Dessutom är det orättvist. Om elever får olika betyg för samma prestation trängs vissa orättmätigt bort och deras platser tas av andra. Därför bör betyg knytas hårdare till resultaten på nationella proven. För att det inte ska bli skillnader i hur de nationella proven rättas bör rättning ske centralt.