Det är vettigt att använda kläder så länge det går.
I samband med det nya året trädde en rad nya lagar i kraft. En av dessa innebär att textilavfall numera ska sorteras och samlas in separat. Ursprunget till den nya lagen är ett EU-direktiv som statuerar att medlemsländerna senast 1 januari 2025 är skyldiga att samla in textilier separat för återanvändning, förberedelse för återanvändning och återvinning. Med tanke på den överkonsumtion av billiga och inte sällan textilprodukter med usel kvalitet, så kallad fast fashion, som förbrukas i vårt land så handlar det om relativt stora mängder textil.
Vet du hur du ska göra nu? Vad gör vi med enstrumpingar, trasiga jeans, utnötta tröjor och andra textilier när de inte längre får kastas i hushållssoporna? Den som vill veta får leta information på kommunernas och bolagen som ansvarar för återvinningens webbsidor.
I Eskilstuna och Strängnäs finns både behållare på kommunens återvinningscentraler och på de flesta återvinningsstationerna. I många flerfamiljshus kan de boende lämna sina kläder i särskilda kärl. Eskilstunaborna kan även lämna kläder på Returen på Retuna. Den möjligheten har även Strängnäsborna. Textilier som lämnas i containern på Kvitten återvinningscentral körs till Returen.
I Flen kommer det att gå att lämna kläder på samtliga återvinningsstationer och på Frutorps avfallsanläggning. Just nu hålls boxarna som man ska lägga kläderna i att köras ut. Det kan därför dröja lite innan de är på plats på vissa återvinningsstationer. Under tiden uppmanar kommunen Flensborna att samla och förvara sina uttjänta textiler hemma.
I grunden är nya kraven en bra förändring som syftar till att stoppa överdriven produktion och konsumtion av textilier. I förlängningen ska det även leda till att kläder och andra textilprodukter i högra grad produceras med respekt för mänskliga och sociala rättigheter, miljö och djurvälfärd. Samtidigt är det ansvar som nu faller på kommunerna problematiskt. Nästan överallt saknas det ordentliga strategier, kapacitet och infrastruktur för att hantera textilavfall på ett sådant sätt som behövs.
Det enklaste är att – precis som i Eskilstuna, Strängnäs och Flen – placera textilcontainrar bredvid dem för plast, papper, glas och metall på de kommunala återvinningsstationerna. Det skulle få de flesta svenskar att snällt samla ihop sitt tygavfall och kånka dit. Men enligt en undersökning SVT har gjort väljer fyra av tio kommuner att bara ta emot textilavfall på stora återvinningscentraler.
En anledning till att kommunerna inte lägger manken till för att lösa situationen är att en kommande revidering av avfallsdirektivet kommer att införa ett system för utökat producentansvar. Tillverkare av textilier liksom företag som importerar sådant till EU kommer i framtiden att få stå för kostnaderna för insamling, sortering och återvinning.
Det hade med andra ord varit bättre att på EU-nivå pausa kraven tills att detta är på plats.
Vill man att människor ska dra sitt strå till miljöstacken, vilket folk i allmänhet gör, kan det inte vara för krångligt, dyrt och tungt att göra rätt. Det måste även vara tydligt att insamlingen gör nytta.