Goda nyheter får gärna komma samtidigt. Och när det gäller skolan har det kommit några sådana de senaste veckorna. De som vill ha en rättvis skola har skäl att välkomna dessa.

Senast förra veckan röstade riksdagen igenom några kloka förändringar i betygsystemet. Huvudmålet är att betyg i grundskola och gymnasium ska spegla elevernas prestationer och kunskaper på ett bättre sätt än nu.

I dagens betygsystem, både i grundskola och gymnasium, bedöms elever i praktiken på sin sämsta prestation. Exempelvis: Uppnår en elev inte minst C i samtliga kursdelar kan kursbetyget bli lägre än C. Detta även om eleven lyckats bättre än C i andra delar. Sådant kan dämpa studielusten hos en del elever. Det innebär även att betyget inte säger särskilt mycket om vad eleven lärt sig. Men nu är det slut på det. Betygsättning ska i stället ske genom en sammantagen bedömning av elevens kunskaper.

För gymnasieskolan tillkommer ytterligare ändringar. Där ska det inte längre vara kursbetyg utan ämnesbetyg. Detta är särskilt viktigt för de elever som av olika skäl inte riktigt hängt med första året. Alla kan drabbas av personliga problem. Det kan vara dödsfall i familjen, psykisk ohälsa, dåligt fokus. Sådana omständigheter ska inte vara styrande hur dessa unga lyckas senare i livet. Inte heller representerar kursbetyg vad eleverna kan vid utbildningens slut. Det är viktigt att betygen speglar elevens verkliga kunskaper så träffsäkert som möjligt. 

En annan god skolnyhet kom häromveckan. Då lade regeringen fram ytterligare förslag från Åstrandsutredningen. Översökta för- och grundskolor ska inte längre få sålla bort elever genom kösystemet. I stället ska populära skolor använda sig av andra urvalskriterier. Det kan bland annat vara syskonförtur, närhet till skolan eller det allt för ofta bespottade: lottning.

Detta är bra förslag, som fler än S-regeringen bör kunna ställa sig bakom. Särskilt de som vill förstärka det fria skolvalet och ge fler barn större möjligheter att välja skola. Även de som vill motverka segregation bör kunna gå med på sådana ändringar. För i dag använder många friskolor sig av ett kösystem som i praktiken hindrar många barn från att gå i populära skolor. Systemet gynnar barn som är födda i Sverige. Deras föräldrar kan sätta dem i kö tidigt. Nyanlända barn har inte samma fördel. Förenklat innebär det att barn födda utomlands ofta går i andra skolor än de som är födda i Sverige.

Men denna orättvisa är vissa väljare inte intresserade av att se eller prata om. Kösystemet gynnar dem och de vill inte förlora sina ärvda privilegier. Och det finns partier som är beredda att försvara sådana kortsiktiga egenintressen. Däribland Moderaterna som hellre skyller segregation i skolan på "stor" invandring än släpper taget om kösystemet.

Dagens ordning är orimlig och ojämlik. Moderaterna och en del andra motsträviga partier behöver inse detta. Med lottning skulle barns familjebakgrund styra mindre vilken skola de kan gå på.