När smittspridningen ökar och de som ligger på intensiven blir fler, är det lätt att förstå att det är kris. Men hur ska man hålla fast vid krisinsikten när kurvorna börjar peka rätt?
Den frågan är en av de svåraste. Alla länder brottas med den och Folkhälsomyndigheten har pratat om den från dag ett.
Det handlar om två saker som hänger ihop: Skyddsåtgärderna ska vara hållbara över tid, folk ska acceptera och stå ut med dem. När restriktionerna börjar lättas får inte alla fördämningar brista. Medborgarna får inte sluta vara försiktiga.
Stater som har haft de mest långtgående nedstängningarna av sina samhällen har en tuff utmaning. Hur ska folk som stått ut med veckor och månader av inlåsning förmås att återgå till sina gamla liv, men bara delvis? Hur ska staten kunna skilja budskapet att situationen är bättre från signalen att allt är bra?
Om människor ser de lättade restriktionerna som klartecken till att sluta vara försiktiga, är risken att smittspridningen tar fart igen. I det läget blir det mycket svårt att gå tillbaka till nedstängning. Förtroendet för myndigheterna lär falla och få kommer att lyda dem.
Ur det perspektivet är Sveriges metod med få förbud men desto fler riktlinjer och rekommendationer lättare att använda när situationen skiftar.
Men de psykologiska mönstren är i grunden desamma här. Även svenskar blir utmattade av att inte kunna leva sina liv som vanligt, inte umgås med sina nära. Även de ser utvecklingskurvorna, önsketänker och anpassar sina liv därefter.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) fångar denna psykologi i sina veckovisa opinionsmätningar bland svenskarna. Och nu varnar MSB. Under den senaste mätperioden, 7-10 maj, syns en attitydförändring.
Färre tillfrågade säger att de undviker att skaka hand, pussas och kramas, delta i fritids- och träningsaktiviteter, åka mindre kollektivtrafik och undvika offentliga platser, för att minska risken att bli smittade.
Vissa förändringar är kanske oundvikliga. Om smittspridningen på arbetsplatserna är mindre, är det fler som tar sig dit, varför kollektivåkandet ökar. Varmare väder gör att folk rör sig mer ute, på platser där andra människor finns. Rekommendationen från Folkhälsomyndigheten är inte att alla ska hålla sig borta från alla överallt.
Siffrorna på ovan listade åtgärder minskar också från en hög nivå. De allra flesta har hög medvetenhet om riskerna och lever därefter.
Men man måste ändå lyssna på varningarna. Faran är långt ifrån över. Det gäller att fortsatt visa ansvar och ha tålamod. Och det hänger på var och en.