Slopad ungdomsrabatt kan leda till fler brott

Ingenting talar för att höjda straff för människor i åldern 18 till 20 år, som har begått brott, kommer att leda till någonting bra.

Ingenting talar för att höjda straff för människor i åldern 18 till 20 år, som har begått brott, kommer att leda till någonting bra.

Foto: Per Knutsson/TT

Ledare2020-03-16 06:00
Detta är en ledare. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

Just nu är inte frågan om den så kallade straffrabatten för unga ska avskaffas, vara kvar som den är eller utvidgas. Frågan är om den ska avskaffas helt eller halvt, eftersom det finns en riksdagsmajoritet.

Det är synd. Ingenting talar för att höjda straff för människor i åldern 18 till 20 år, som har begått brott, kommer att leda till någonting bra.

I själva verket är det tvärtom. Det står till och med i den statliga utredningen "Slopad straffrabatt för unga myndiga". 

Där drog utredarna slutsatsen "att det inte finns något empiriskt, eller erfarenhetsbaserat, stöd för skärpta påföljder för unga lagöverträdare". Även instanser som Justitieombudsmannen, Säpo och Åklagarmyndigheten har sagt nej till slopad straffrabatt.

Trots det skickar regeringen nu ut ett förslag på remiss om att alla brott som har ett minimistraff på ett års fängelse – till exempel rån och grov misshandel – ska undantas från straffreduktion för personer som är yngre än 21 år (Ekot, 4/3). Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna vill gå steget längre och stryka den helt (SVT, 12/2).

Motiveringen är i regel att personer som är myndiga måste kunna ta ansvar för sina handlingar, vilket får det att låta som att de inte tvingas till det i dag. Något som är rent nonsens.

Straffmyndighetsåldern i Sverige är 15 år, vilket betyder att ungdomar kan dömas i domstol tre år innan de får rösta och fem år innan de får handla på Systembolaget. Däremot straffas de av flera skäl mildare än 30-åringar, exempelvis eftersom vi uppnår social och emotionell mognad i 19-21-årsåldern och förmågan till självkontroll är fullt utvecklad först runt 25.

Det är dock inte bara av omsorg om den som begått brott som vi har så kallade straffrabatter, utan även för att det gynnar samhället i stort. Enligt Brås rapport visar flera studier att kontakter med rättssystemet och fängelsestraff ökar risken för återfall bland yngre. Fler återfall innebär utan tvekan fler framtida brottsoffer och ökade kostnader för samhället.

Ytterligare ett skäl för att försöka undvika fängelsestraff för människor under 21 år är att unga som har suttit inne har svårare att komma in på arbetsmarknaden. Och här håller det inte att hävda att det är rätt åt en före detta brottsling att hamna sist i kön. Dels eftersom alla förtjänar en andra chans. Dels eftersom alla som inte jobbar är en direkt eller indirekt samhällskostnad.

Sammantaget betyder det att ett ökat bruk av fängelsestraff kan vara kontraproduktivt, då det snarare riskerar att leda till att fler unga fostras in i en kriminell livsstil, än att fungera avskräckande och förhindra framtida brott. 

Det är knappast vad de som skriker om hårdare straff är ute efter.