Hur många kronor ska en asylsökande försöka leva på per dag, i ett Sverige där det inte så billigt? 61 kronor per person för dem som inte bor på flyktingförläggning, men delar logi med en annan vuxen. Den som är helt ensam får en tia till. Detta är den grad av gästfrihet och generositet som flyende från det krigshärjade Ukraina i realiteten möts med, vad gäller staten.
Dessa belopp har hållits oförändrade sedan 1994. Det har blivit mer och mer orimligt. Men om detta har det varit en talande tystnad, medan det krävts från andra håll och lovats åt många håll.
Här i tidningen har det dock uppmärksammats. Den officiella förklaringen har också granskats och visat sig bygga på en missvisande verklighetsbeskrivning. Ansvarigt statsråd är Anders Ygeman (S), och hans linje är ”att det vore oklokt av Sverige att ha väsentligt högre ersättning än något annat europeiskt land”.
I själva verket har Sverige väsentligt lägre belopp än motsvarande ersättningar i en rad jämförbara länder. Lägre alltså, inte högre.
Att ministern gav en vilseledande bild har påpekats tidigare här på ledarsidan, utifrån en jämförelse som den tyska radiokanalen Deutsche Welle gjorde med bland andra Tyskland, Österrike, Spanien och Italien. Flera jämförbara länder låg klart högre än Sverige. Det framgår tydligt att regeringen – uppenbarligen med stöd av ett antal oppositionspartier –använder den med åren allt snålare dagpengen för att försöka hålla nere antalet ansökningar.
Jämförelsen med relevanta länder har nu uppdaterats av Riksdagens Utredningstjänst, efter önskemål från en av Vänsterpartiets ledamöter. Utredningstjänstens jämförelse omfattar intressant nog andra nordiska länder, men även Tyskland. Det bekräftas ännu en gång att Sverige inte ligger "väsentligt högre" utan i själva verket väsentligt lägre.
Detta gäller alltså även dem som tas emot enligt EU:s massflyktsdirektiv, som trätt i kraft för flyende från kriget i Ukraina. Skillnaderna redovisas i torsdagens Dagens Nyheter. Motsvarande dagbelopp för en ensam vuxen är i Norge 24, i Finland 52, i Danmark 68 och i Tyskland 72 procent högre än i Sverige.
I Norge är det så dyrt att leva, men jämfört med de övriga är Sverige väsentligt snålare. Detta oroar med rätta Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik, som menar att det mycket låga beloppet att försöka leva på ökar risken för allvarlig social utsatthet.
Det gäller än mer för barnen, där det lilla tillägget för deras mat och förnödenheter är i Norge 46, i Finland 53, i Tyskland 110 och i Danmark 165 procent högre än i Sverige.
De som flytt undan Putins anfall, liksom många andra flyktingar, har i Sverige mött engagemang och generositet från åtskilliga privatpersoner, kyrkliga församlingar och annat föreningsliv. Den inledande statliga snålheten, som bedrar visheten, är dock både påfallande och uppsåtlig. Den är en pinsamhet för landet. En revidering av det som hållits låst sedan 1994 bör inte få dröja.