Akutmottagningen på Mälarsjukhuset har den senaste tiden haft ett ökat inflöde av patienter.
Broschyren ”När krisen eller kriget kommer” bör kompletteras med ännu ett led: ”När halkan kommer” säger 85-åriga Barbro halvt på skämt i en intervju i Dagens Nyheter (14/1). Den senaste tiden har Barbro inte vågat att gå ut på grund av den undermåliga halkbekämpningen. Hon är inte ensam om att stanna hemma. I hennes bekantskapskrets har folk börjat bunkra mat.
Barbro och hennes kompisar har anledning till att vara försiktiga: En studie visar att nästan nio av tio fallolyckor på trottoarer, vägar och cykelbanor orsakas av ishalka under vintern. Att halka kan vara förödande för den som är äldre. Skadorna kan i värsta fall leda till ett livslångt hjälpbehov. Men det är inte ofarligt för någon.
Den senaste tiden har flera sjukhus, bland annat Mälarsjukhuset, rapporterat om ett ökat inflöde av patienter i alla åldrar som skadat sig när de halkat.
Varje år skadas cirka 25 000 personer i Sverige. Det rör sig exempelvis om frakturer på hand- och fotleder, nyckelben, armar och ben. Men varje år drabbas även flera svenskar av svåra skallskador.
Enbart sjukvårdskostnaderna för dessa halkolyckor uppgår uppskattningsvis till 11 miljarder kronor om året. Till denna summa måste man även lägga det personliga lidandet och de övriga samhällskostnaderna som uppstår.
Men många kommunala beslutsfattare, som i Eskilstuna, verkar inte reflektera över att undermålig snöröjning och halkbekämpning har ett pris. Kostnaden för olyckorna vältras över till andra delar av den egna och andras budgetar, exempelvis i form av ökade utgifter för vård och hemtjänst.
Så i Eskilstuna väljer man att i första hand prioritera huvudleder och bussfickor. Även vissa utvalda cykelbanor får företräde så att fler, även vintertid ska kunna ta cykeln till jobbet. Kommunen har också – av kostnadsskäl – valt bort att sopsalta gång- och cykelvägar, trots att det skulle kunna minska halkan. Ansvarig förvaltning skriver på sin webbsida: ”För att kunna sopsalta i framtiden behöver vi få ekonomiskt tillskott och det avgörs genom politiska beslut.”
Kommunens prioriteringsordning bidrar därför väsentligt till att trottoarer och andra gångstråk tidvis förvandlats till isbanor.
Förra året var det också isigt i Eskilstuna. Tidningens reporter Johan Kindmark kunde åka skridsko på flera ställen.
För den som vill minska risken att halka är rådet att ta på sig broddar – rätt använda minskar de exempelvis äldres fallolyckor med 58 procent. Ett annat råd är att gå som en pingvin– luta dig lätt framåt och gå med lätt utåtvinklade fötter. Ha händerna vid sidorna av kroppen i stället för i fickorna. Ta korta steg och sätt ned hela foten.
Men broddar och pingvingång i all ära: Bäst av allt är en effektiv snöröjning och halkbekämpning.
Den kan ske på olika sätt. På stråk där många rör sig kan värmeslingor i gatan vara ett alternativ. Jämfört med gator utan värme minskade de halkrelaterade olyckorna, enligt en studie från Chalmers industriteknik, med 73 procent i Göteborg och 83 procent i Umeå på de uppvärmda gatorna. Men metoden har också en uppenbar nackdel. Den är jättedyr. Ofta kan kostnaden därför bara motiveras på ett fåtal och begränsade områden.
Alternativet är att använda mer traditionella metoder och ändra sin prioritering så att man börjar med trottoarerna. Dessutom behöver de ansvariga för snöröjningen fundera ett extra varv över framkomligheten. För det hjälper inte att bussfickan är plogad om passagerarna förväntas klättra över en hög och bred snövall för att kunna stiga på bussen. Har du rullator eller barnvagn kan du lika gärna gå hem igen.
Det skulle, som det redan påpekades för drygt ett år sedan på ledarsidan, behövas en dos feministisk snöröjning i Eskilstuna. Det vill säga att de oskyddade trafikanterna prioriteras, medan bilisterna får vänta lite längre.