Spara inte för mycket på skolan

Det finns goda skäl för skolans huvudmän i Sörmland att arbeta mer aktivt för att minska risken för mobbning, ohälsa och våldsbrott.

Det finns goda skäl för skolans huvudmän i Sörmland att arbeta mer aktivt för att minska risken för mobbning, ohälsa och våldsbrott.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Ledare2023-06-09 16:05
Detta är en ledare. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

I dagarna har skolavslutningarna avlöst varandra. Framför eleverna ligger förhoppningsvis ett långt sommarlov med sol, bad och återhämtning. 

Men vilken skola kommer de att komma tillbaka till? 

Vi vet redan nu att lågkonjunkturen kommer att slå hårt mot kommunernas ekonomi. Det kommer även att drabba skolan och inte bara i Sörmland. Skolor runt om i landet hotas av ekonomiska nedskärningar till följd av pressad ekonomi och minskande elevantal. Personal kommer att sägas upp. 

Det här riskerar främst att drabba de elever som, av olika anledningar, behöver extra mycket stöd och hjälp. 

Men det lär också drabba skolornas möjligheter att arbeta förebyggande mot bland annat psykisk ohälsa. Folkhälsomyndighetens undersökning om 11-, 13-, och 15-åringars hälsovanor visar att barnen i Sörmland har en lägre genomsnittlig livstillfredsställelse än rikssnittet. Andelen 15-åringar som uppger att de blivit mobbade i skolan minst två gånger i månaden är näst högst i riket. Och i inget annat län uppger lika många 15-åringar att de blivit utsatta för mobbning på nätet.

Det är oroande siffror som borde få skolorna att agera. 

Det finns tyvärr även skäl för många skolor att arbeta brottsförebyggande mot våldsbrott.

I en ny kortanalys: Skolfaktorers betydelse för om ungdomar begår våldsbrott som Brottsförebyggande rådet (Brå) tagit fram slås en rad faktorer som kan minska risken fast. Flera av dem är rena självklarheter. Som att skolan vid sidan av föräldrar och till exempel föreningsliv har en viktig roll att lära barn och unga vad som är rätt och fel. Eller att det har betydelse vilka klasskamraterna är, eftersom de har inflytande på den enskilde elevens beteende. 

I sin analys konstaterar Brå att det är en dålig idé med skolor med en stor koncentration av elever med sämre socioekonomiska förutsättningar. Vill man minska risken för våldsbrott bör man därför sträva efter ett mer blandat elevunderlag. 

Men det är inte den enda faktorn som kan minska risken. Det är också viktigt att skolan håller hårt på att eleverna följer de ordningsregler som finns. Elever som i större utsträckning följer reglerna har ”något mindre sannolikhet att begå våldsbrott”. Enligt Brå finns det även stöd i forskning att skolbaserade program som syftar till att öka elevernas självkontroll och sociala färdigheter ger effekt. 

Det här är en fråga som påverkar många skolor och kanske inte alltid de man tror. Analysen visar att det förekommer större skillnader mellan skolor inom mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, jämfört med skolor både inom storstadskommuner och inom kommuner som tillhör eller ligger nära en större stad.

Det finns goda skäl för skolans huvudmän i Sörmland att arbeta mer aktivt för att minska risken för mobbning, ohälsa och våldsbrott. Men det är också troligt att dessa frågor inte hamnar högst på dagordningen när skolan måste spara pengar.