En rad ryska flyktingar i Europa har blivit mÄltavlor för mördare utsÀnda av den ryska regimen. Men inte heller de av deras slÀktingar som Àr kvar i Ryssland kan kÀnna sig sÀkra.
à tminstone sex exiltjetjener blev varse om det förra veckan. I en samordnad aktion mellan 22 och 24 december fördes runt 50 av deras familjemedlemmar bort frÄn sina hem i Ryssland, frÀmst i Tjetjenien i norra Kaukasus.
Kidnappningar Àr ett etablerat verktyg för förtryck i den ryska delrepubliken. Men omfattningen, graden av samordning och den höga andelen bortförda kvinnor denna gÄng Àr nÄgot nytt.
De landsflyktiga Ă€r regimkritiker och mĂ€nniskorĂ€ttsaktivister. En av dem Ă€r den i Sverige bosatta bloggaren Tumso Abdurachmanov, som har publicerat skĂ€rmdump av ett sms frĂ„n nĂ„gon som pĂ„stĂ„r sig hĂ„lla slĂ€ktingarna som gisslan. Han uppmanas be Tjetjeniens president Ramzan Kadyrov om ursĂ€kt och sluta med sitt regimkritiska bloggande â under hotet att slĂ€ktingarna dödas.
Abdurachmanov driver en av tjetjener mycket vÀllÀst blogg och har överlevt ett uppmÀrksammat mordförsök i GÀvle.
I februari 2020 blev han attackerad i sitt hem av en man med en hammare. Abdurachmanov lyckades freda sig sjÀlv, slÄ ner angriparen och tillkalla polis, och dessförinnan sjÀlv hÄlla ett förhör med gÀrningsmannen som han spelade in och publicerade.
I vÄras faststÀllde HovrÀtten för Nedre Norrland straffet för angriparen, en rysk medborgare: tolv Ärs fÀngelse för mordförsök. En kvinna som anvÀndes som lockbete genom att gÄ in i en relation med Abdurachmanov dömdes till 1,5 Ärs fÀngelse för medhjÀlp till grov misshandel. RÀtten motiverade det milda straffet med att hon inte förstÄtt att han skulle dödas.
Listan pÄ mördade exiltjetjener börjar annars dock bli lÄng. Ta bara Europa:
2009 blev Umar Israilov ihjÀlskjuten i Wien. Han hade varit aktiv i det vÀpnade motstÄndet mot den ryska centralmakten och dess allierade i Tjetjenien, gripits, torterats, tvingats byta sida men lyckats fly utomlands. VÀl i vÀst försökte Israilov driva ett mÄl mot den tjetjenske ledaren Ramzan Kadyrov som personligen ska ha torterat honom och andra i hans Äsyn.
Under de senaste Ären har ytterligare tre tjetjenska flyktingar mördats. Zelimchan Changosjvili, ihjÀlskjuten i Berlin 2019, Mamichan Umarov, ihjÀlskjuten i Wien 2020, och Imran Alijev, knivdödad i Frankrike 2020.
I alla dessa mord, förutom det pÄ Alijev, har mördarna gripits och dömts. I samtliga fall finns det spÄr till den ryska statsmakten.
Och det Ă€r sĂ„ man ska se pĂ„ detta. Attackerna pĂ„ exiltjetjener fĂ„r inte betraktas som gĂ€rningar begĂ„ngna av en apart smĂ„furste i Tjetjenien. Kadyrov Ă€r en del av den ryska staten och har âen symbiotisk relationâ till Kreml, som en europeisk underrĂ€ttelsetjĂ€nst har uttryckt det i Uppdrag Gransknings reportage om den ryska statsterrorn. Det Ă€r inte heller bara ryska medborgare frĂ„n Tjetjenien som har mördats och utsatts för mordförsök i vĂ€st genom Ă„ren.
Allt detta mÄste leda till viktiga slutsatser för svensk och europeisk del. Polisen mÄste ta hoten mot ryska medborgare i exil pÄ stort allvar. Umar Israilov upptÀckte att han var övervakad och bad kort tid före mordet om polisskydd. De österrikiska myndigheterna avslog hans begÀran.
Samma allvar mÄste finnas i asylbeslut. Det ska vara mycket till för att neka asyl till ryska medborgare, sÀrskilt tjetjener, med dokumenterad hotbild.