Inställningen håller över enstaka högtider. Men kör man samma race året runt, med siktet inställt mot maxprestationer på både hemma- och jobbfronten, smäller många in i den berömda väggen. Likaså om man befinner sig i ett destruktivt hamsterhjul som verkar omöjligt att ta sig ur.
Under de tre första kvartalen förra året var nästan 84 500 personer någon gång sjukskrivna på grund av stress. Var femte sjukskriven kvinna har en stressrelaterad diagnos och det är de här sjukskrivningarna som ökar mest. Det visar Dagens Nyheters pågående serie om stress.
Givetvis kan likartade diagnoser ha olika orsaker, men det går inte att bortse ifrån att det finns faktorer på arbetsplatser och i privatliven som ökar risken för utbrändhet. Saker som går att åtgärda, bara man har viljan och tillräckliga kunskaper.
Ett första steg är att sluta acceptera att den offentliga sektorn har betydligt högre sjukskrivningstal än den privata, framför allt i kvinnodominerade branscher, och att kvinnor är betydligt mer sjukrivna än män. Bara för att det "alltid" har varit så, finns det ingen naturlag som motiverar skevheten, som att kvinnor skulle vara mindre stresståliga eller att den offentliga sektorn är skyldig att ha sämst personalpolitik.
Låt oss därför dela in livet i tre delar – arbetet, hemmet/familjen och egen tid – för att bena ut problematiken.
Ett smart sätt för att komma till rätta med arbetsrelaterade problem är att inte fokusera på arbetsplatser med höga sjukskrivningstal, utan att i stället undersöka vad som kännetecknar "långtidsfriska" personer. Och här är svaret enkelt: De upplever att de kan göra ett bra jobb.
Det överensstämmer med att vi vet att kombinationen av höga krav och små möjligheter att påverka sin arbetssituation är en riskfaktor för sjukskrivning. Precis som när det finns en obalans mellan ansträngning och belöning.
På hemmaplan är lösningen för de flesta kvinnor att sänka ambitionsnivån, ställa krav på partnern och sluta vara familjens projektledare. År av jämställdhetsarbete och pappadagar till trots utför kvinnor fortfarande en timme mer obetalt hemarbete per dag än män: 3,5 mot 2,5.
Sammantaget blir det sju timmar mer i veckan, nästan fyra arbetsdagar i månaden eller nio arbetsveckor per år, vilket ger sämre möjligheter till egen tid och återhämtning. Det gör i sin tur gör att man sällan kopplar av och ofta sover dåligt, något som Gunnar Aronsson, professor i arbets- och organisationspsykologi, menar är en av de bärande orsakerna till att de stressrelaterade sjukskrivningarna ökar.
För det är inget problem att stressa några dagar inför jul – även om fler gott kan köpa fabriksgjorda köttbullar och ha dammråttor i hörnen. Men det förutsätter att man kan lägga sig på soffan under mellandagarna.