Tidningens läsare lär ha noterat det. Det ingår i en standardarsenal av åtgärder för att förebygga, avbryta, klara upp brott eller öka människors känsla av trygghet. Över tid har reglerna för att sätta upp övervakningskameror också lättats, senast 1 augusti i år.
Men vilken nytta gör kamerorna?
Brottsförebyggande rådet har studerat några svenska övervakningsprojekt och gått igenom internationell forskning i ämnet. Slutsatserna bör läsas som att kamerorna har en roll att spela i trygghetsarbetet – men att det inte är verktyget med stor bokstav, som det ofta låter i debatten.
Brå har granskat kameraövervakningen på Stureplan och på Medborgarplatsen – som tillhör de mest våldsdrabbade platserna i Stockholm – under två niomånadersperioder 2013 och 2014. Kamerorna sköttes av en operatör på de mest brottsfrekventa tiderna.
En slutsats är att antalet anmälda brott minskade på de två platserna, men att de minskade lika mycket på andra jämförbara platser där ingen kameraövervakning förekom.
Tryggheten ökade inte. En lika stor andel av tillfrågade personer var otrygga före kamerornas installation som efter. En förklaring kan förvisso vara att många inte kände till kameraövervakningen.
Totalt 1 188 brott som ska ha begåtts på platserna har anmälts under den studerade perioden. I 218 ärenden har filmmaterialet begärts in. Det var användbart i 45 fall och hade betydelse för fällande dom i 8 fall. Vid 37 tillfällen hade övervakning i realtid lett till att polisen anlänt till platsen och förhindrat eller avbrutit brott.
De brister i övervakningen som lyfts fram är stor personalomsättning bland kameraövervakarna och dålig teknisk bildkvalitet.
Sammanfattningsvis kan sägas att kameraövervakningen har varit ett hjälpmedel i polisarbetet, men ett ganska begränsat sådant. Fler och mer högkvalitativa kameror samt mer noggrann, aktiv övervakning kan sannolikt ge bättre resultat. Fråga är dock, som också Brå nämner, är om sådana insatser är motiverade ur resurssynpunkt.
De här studierna bör tas in i diskussionen om övervakningskameror. Tidigare studier, som redovisats av Brå, har visat att kameror kan minska brottsligheten på undanskymda platser som parkeringshus. Det finns även erfarenheter av narkotikaförsäljning som flyttat från platser som kameraövervakats. Även om flyttats inte betyder försvunnit behövs sådana åtgärder för att göra stadsdelar tryggare och använda polisresurserna bättre.
Men det finns också exempel där övervakningskameror har använts i stället för andra, mer effektiva metoder. Som när Helsingborg i början av 2000-talet ersatte vaktpatrullering av Stadsparken med kameror, av kostnadsskäl. Brotten ökade.
Sätt därför gärna upp kameror. Men det bör inte ske på slentrian och effekter bör utvärderas noga.